Swemynt
svenska myntarkivet - KArl x gustavs plåtmynt

4 daler silvermynt (1656 - 1658)

Karl X Gustavs 4 daler silvermynt präglades i Avesta under endast tre år, 1656, 1657 och 1658. Serien tillkom under en av de mest händelserika perioderna i svensk historia, samtidigt som kungens arméer var engagerade i Polen, Baltikum och Danmark. På bara tre år hann plåtarna bevittna både det utdragna polska kriget, det svenska fälttåget genom Jylland och den dramatiska marschen över de frusna danska sunden.
Valören intog en central plats mellan den väldiga 8-dalern och de mindre plåtmynten om 2 och 1 daler silvermynt. Enligt den gällande myntordningen skulle en 4-daler väga 7,246 kilogram, exakt hälften av den föreskrivna vikten för en 8-daler. Plåtarna kunde variera i form och mått eftersom kopparstyckena klipptes och justerades efter vikt

4 daler silvermynt 1656

4 daler silvermynt 1656 är premiärårgången för Karl X Gustavs fyradalersplåtar och en av de verkliga rariteterna inom den svenska plåtmyntningen. Myntet präglades i koppar vid Avesta myntverk, hade en föreskriven vikt på omkring 7,246 kilogram och upptar katalognumret SM 48, i den äldre upplagan av Sveriges mynt 1521–1977 nummer SM 46.
Det som gör årgången särskilt intressant är inte bara dess storlek, utan också osäkerheten kring hur många exemplar som faktiskt finns kvar. Den etablerade inventeringen anger fyra kända exemplar, medan en senare auktionsuppgift talar om ett tidigare oregistrerat femte exemplar.
Fyra eller fem bevarade exemplar?
Numismatikern Bertel Tingström registrerade fyra exemplar av 1656 års 4 daler silvermynt i sitt arbete med att kartlägga världens bevarade svenska plåtmynt. Den uppgiften återges även på Falcoins typsida över Karl X Gustavs 4-dalersplåtar, där årgången anges som totalt fyra kända exemplar och dessutom ges den högsta privata raritetsgraden, RRRR.
Problemet är att en notering i katalogen till B. Ahlströms auktion 41 uppgav att det exemplar som då auktionerades var ett femte känt exemplar, ett mynt som skulle ha förbisetts i Tingströms inventering. En samtida annons för auktionen i Svensk Numismatisk Tidskrift 3/1990 presenterar Karl X Gustavs 4 daler silvermynt 1656 som en av auktionens stora plåtmyntsrariteter och anger sällsyntheten RRRR.
Det säkraste sättet att uttrycka förekomsten är därför att fyra exemplar är etablerade genom Tingströms inventering, medan auktionsuppgiften från 1990 talar för att det kan finnas minst fem exemplar. Innan den auktionerade plåtens stämplar, mått, vikt och äldre proveniens jämförts med Tingströms fyra exemplar går det inte att helt utesluta en dubbelregistrering.
Exemplaret i Uppsala universitets myntkabinett
Det bäst digitalt dokumenterade exemplaret tillhör Uppsala universitets myntkabinett. Det finns registrerat och avbildat i kulturarvsplattformen Alvin, där en högupplöst bild kan studeras och laddas ned.
Uppsalapläten mäter 29,5 × 35 centimeter och väger 7,331 kilogram. Den är alltså omkring 85 gram tyngre än den föreskrivna normalvikten på 7,246 kilogram. En sådan avvikelse är inte märklig, eftersom plåtarna höggs och klipptes ur bearbetade kopparstycken och därefter viktjusterades för hand.
I Alvin är exemplarets bevarandetillstånd registrerat som ”felfritt”. Bilden visar en ovanligt komplett plåt med mittstämpel och samtliga fyra hörnstämplar tydligt placerade på den stora kopparytan. Det är det enda exemplar av årgången som för närvarande kan knytas till både en säker offentlig samling och en fritt tillgänglig digital helbild.
Mittstämpeln bär valören:
4 / DALER / Sölff : Mnt
Under valören finns myntmästarmärket, den välkända pilskölden, flankerad av bokstäverna M K för myntmästaren Marcus Kock. Hörnstämplarna bär kungens latinska titel:
CAROLUS GUSTAVUS X D:G:REX SVECO:
Det kan utläsas som Karl Gustav den tionde, av Guds nåde Sveriges konung. Årtalet 1656 och den kungliga kronan ingår också i hörnstämplarnas utformning. Plåtens baksida är ostämplad.
Uppsalas exemplar är särskilt betydelsefullt eftersom dess mått, vikt, stämplar och kondition är offentligt dokumenterade. Det kan därför användas som ett referensexemplar vid jämförelser med äldre fotografier och auktionsbilder.
Exemplaret i Ericsbergssamlingen
Ett annat säkert belagt exemplar har ingått i den berömda Ericsbergssamlingen, uppbyggd och bevarad av släkten Bonde på Ericsbergs slott.
När delar av Ericsbergs mynt- och medaljsamling såldes mellan 2007 och 2010 undantogs samlingens 73 plåtmynt från försäljningen. Bland de särskilt framstående rariteterna nämndes uttryckligen 4 daler 1656, tillsammans med bland annat 10 daler 1644 och 8 daler 1657. Uppgiften återfinns i Svensk Numismatisk Tidskrift 4/2012.
Ericsbergsexemplaret har alltså en dokumenterad placering i en av Sveriges äldsta och mest betydande privata myntsamlingar. Däremot har någon fritt tillgänglig digital helbild av just denna plåt inte kunnat identifieras. Den publicerade uppgiften från 2012 visar att myntet då fortfarande räknades till den grupp plåtmynt som hade undantagits från försäljningen, men den berättar inte om senare ägarförhållanden.
Exemplaret från Ahlström auktion 41
Det mest gåtfulla exemplaret är den plåt som förekom på B. Ahlströms auktion 41 år 1990. Auktionen annonserades med ett tjugotal plåtmynt, där Karl X Gustavs 4 daler 1656 framhölls som en av de största rariteterna.
Enligt den senare återgivna katalognoteringen betraktades plåten som det femte kända exemplaret, eftersom den inte skulle ha ingått i Tingströms tidigare inventering. Om uppgiften är riktig innebär det att beståndet ökade från fyra till fem kända exemplar genom denna försäljning.
Plåtens nuvarande ägare eller förvaringsplats är inte offentligt redovisad i de öppet tillgängliga källorna. Inte heller har någon säker digital bild kunnat knytas till just detta exemplar. Auktionskatalogen är därför en nyckelkälla för fortsatt forskning. Genom att jämföra katalogbilden med Uppsalapläten, Ericsbergsexemplaret och äldre inventeringsfotografier bör det vara möjligt att undersöka om plåten verkligen är ett självständigt femte exemplar.
De övriga exemplaren i Tingströms inventering
Utöver exemplaren i Uppsala och Ericsberg omfattar Tingströms totalsiffra ytterligare exemplar, men deras nuvarande identitet och placering går inte att fastställa säkert genom de öppna digitala registren.
Det betyder inte att plåtarna är försvunna. Äldre inventeringar kan redovisa ett mynt under en tidigare ägare eller samling, medan det senare kan ha övergått till en annan institution eller privat samlare. För stora plåtmynt försvåras identifieringen dessutom av att äldre kataloger ibland saknar vikt, fullständiga mått och tydliga fotografier.
Varje plåt är emellertid individuellt igenkännbar. Skillnader i ytterkontur, klippning, sprickor, ytstruktur och stämplarnas placering fungerar nästan som ett fingeravtryck. En framtida sammanställning av äldre katalogbilder kan därför göra det möjligt att följa de återstående exemplaren genom flera generationer av samlingar och auktioner.
Bildläget
För närvarande kan bildmaterialet sammanfattas på följande sätt:
Uppsala universitets myntkabinett, säker digital helbild, offentlig katalogpost, fullständiga mått och vikt.
Ericsbergssamlingen, säkert skriftligt belagt exemplar, men ingen verifierad fritt tillgänglig digital helbild har identifierats.
Ahlström auktion 41, säkert belagd auktionsförekomst och uppgift om ett femte exemplar, men katalogbilden är inte tillgänglig i de öppna digitala källor som kunnat kontrolleras.
Övriga Tingströmsexemplar, deras existens ingår i den etablerade inventeringen, men deras nuvarande placering och digitala bilddokumentation behöver fortfarande klarläggas.

4 daler silvermynt 1657

1657 års 4 daler silvermynt hör till Karl X Gustavs allra sällsyntaste plåtmynt och katalogiseras som SM 49, äldre SM 47. Årgången präglades i Avesta under ett dramatiskt år, både för Sverige och för det svenska myntväsendet. Samtidigt som Karl X Gustav förde krig utanför rikets gränser avslutades också en epok i Avesta genom myntmästaren Marcus Kocks död den 20 november 1657.
Den normala vikten för valören anges till omkring 7,246 kilogram. Det motsvarade myntets värde i koppar, eftersom plåtmynten i grunden var fullvärdiga metallmynt. Fyra daler silvermynt skulle alltså innehålla koppar till ett värde av fyra daler räknat i silvermynt. Resultatet blev ett stort och tungt betalningsmedel, men betydligt mer hanterligt än samtidens 8-dalersplåtar på över 14 kilogram.
Två exemplar i Kungliga Myntkabinettet
Bertel Tingströms äldre inventering uppgav att endast ett exemplar av 1657 års 4-daler var känt. Den uppgiften har senare återgivits i bland annat Falcoins sammanställning över Karl X Gustavs 4-dalersplåtar. En genomgång av Ekonomiska museets nuvarande samlingsdatabas visar emellertid att Kungliga Myntkabinettet har två separata föremålsposter för valören och årgången.
Det första exemplaret har föremålsnummer 122100_KMK och är registrerat som 4 daler silvermynt 1657 från Avesta. Plåten väger 6.858 gram, vilket är omkring 388 gram, eller drygt fem procent, under den angivna normalvikten. Några mått eller digitala fotografier finns ännu inte publicerade i museets databas. Tillverkaruppgiften omfattar endast Karl X Gustav som myntherre.
Det andra exemplaret har föremålsnummer 122946_KMK och väger 7.181 gram. Måtten anges till 410 × 335 millimeter, och vikten ligger endast 65 gram under den teoretiska normalvikten. Detta exemplar är betydligt bättre dokumenterat och har dessutom två digitaliserade fotografier. Museet anger både Karl X Gustav som myntherre och Marcus Kock som myntmästare.
De olika föremålsnumren och vikterna visar att det inte enbart handlar om två visningar av samma katalogpost. Utifrån den offentliga museidatabasen finns det därför minst två registrerade exemplar av 4 daler silvermynt 1657 i Kungliga Myntkabinettets samling. Den bildlösa posten behöver dock dokumenteras närmare innan årgångens exakta överlevnadsantal kan betraktas som slutgiltigt fastställt. Det kan exempelvis behöva kontrolleras att dateringen och valörbestämningen har verifierats direkt mot plåtens stämplar.
Marcus Kocks sista år
Årgången är särskilt intressant eftersom Marcus Kock avled i Avesta den 20 november 1657. Han hade kommit till Sverige från Liège och spelade en central roll i utvecklingen av den svenska kopparmyntningen. Under hans ledning blev Avesta landets viktigaste centrum för kopparförädling och plåtmyntstillverkning.
På plåtmynt från Marcus Kocks tid förekommer hans initialer M K tillsammans med myntmästarmärket, en pil i en sköld. Efter hans död fortsatte sönerna verksamheten, men initialerna togs bort medan pilskölden behölls. Just plåtmynt daterade 1657 kan därför vara särskilt betydelsefulla vid studier av övergången mellan Marcus Kocks ledning och arvingarnas fortsatta verksamhet. För att avgöra exakt vilka stampar de båda museiexemplaren präglats med krävs emellertid tydliga närbilder av mitt- och hörnstämplarna. Marcus Kocks dödsdatum och kopplingen till Avesta finns även dokumenterade i Alvins personregister.
Ett mynt från ett dramatiskt krigsår
Samtidigt som plåtarna präglades befann sig Sverige i ett mycket pressat militärt läge. Karl X Gustav var redan engagerad i krigen mot Polen-Litauen och Ryssland när Danmark förklarade Sverige krig i juni 1657. Den svenska armén lämnade då Polen och marscherade mot Jylland. Fälttåget fortsatte under vintern och ledde följande år till det berömda tåget över Bält och freden i Roskilde 1658.
1657 års 4-dalersplåtar tillverkades alltså medan den svenska stormakten befann sig mitt i ett omfattande och kostsamt krig. De är påtagliga vittnesbörd om hur rikets stora koppartillgångar omvandlades till betalningsmedel i en tid när kronan behövde finansiera arméer, transporter och omfattande internationella åtaganden.
En ännu inte slutligt inventerad raritet
Den nya museiinformationen innebär att den äldre uppgiften om ett enda känt exemplar inte längre kan användas utan förklaring. Den mest korrekta formuleringen är i stället att 1657 års 4 daler silvermynt enligt Tingströms äldre inventering var känt i ett exemplar, medan Ekonomiska museets nuvarande databas redovisar två skilda föremål i Kungliga Myntkabinettet.
Årgången förblir därmed en av Karl X Gustavs största plåtmyntsrariteter, men också ett tydligt exempel på hur digitaliseringen av museisamlingarna kan förändra äldre uppgifter. Det avbildade exemplaret 122946_KMK ger oss ett säkert dokumenterat mynt, medan 122100_KMK visar att ytterligare material kan finnas i samlingarna och vänta på fullständig fotografering, stampbestämning och numismatisk granskning.

4 daler silvermynt 1658

Just 1658 års plåtmynt bär spår av ett viktigt generationsskifte. Myntmästaren Marcus Kock avled den 20 november 1657. På plåtarna från hans tid omgavs myntmästarmärket, en pil på en sköld, av initialerna M K. Under 1658 behölls pilskölden, men initialerna togs bort. Verksamheten sköttes detta år gemensamt av sönerna Isak och Abraham Kock, innan Isak formellt blev myntmästare 1659.
Förändringen gör årgången särskilt intressant. Den dokumenterar övergången mellan två generationer inom familjen Kock, som hade en central betydelse för den svenska kopparmyntningen. Gravören bakom stämplarna anges som Johan Michelsson Planting. Uppgifterna om vikt, katalognummer och myntmästarskifte återges på Falcoins typsida för Karl X Gustavs 4 daler silvermynt.
Två kända exemplar
Bertel Tingströms inventering upptog två kända exemplar av 4 daler silvermynt 1658. Falcoins fortsatta genomgång av äldre samlingar och auktionskataloger gör det möjligt att följa båda exemplaren betydligt närmare. Falcoins raritetssida för 4 daler silvermynt 1658.
Exemplaret på Avesta Myntmuseum
Det första exemplaret har en lång och ovanligt betydelsefull proveniens. Det är belagt hos Henryk Bukowski 1875 och införlivades därefter i Gustav Cavallis samling, där det fördes som nummer 60. Cavalli byggde under åren 1875–1917 upp en av sin tids främsta samlingar av svenska mynt.
Plåten övergick senare till industrimannen och samlaren Axel Ax:son Johnson. Hans stora plåtmyntssamling kom att bilda grunden för samlingarna vid Avesta Myntmuseum, där exemplaret fortfarande finns bevarat.
Detta är det enda av de två kända exemplaren som i dag kan knytas till en säker offentlig samling. Ett fotografi av plåten finns publicerat på Falcoins raritetssida.
Exemplaret ur Sven Svenssons samling
Det andra exemplaret tillhörde Sven Svenssons samling och var registrerat som SS 2785. När delar av samlingen fördes ut på marknaden erbjöds plåten på Hirschs första auktion i oktober 1966, där den hade objektnummer 354. Den blev emellertid återropad och såldes alltså inte vid detta tillfälle.
Drygt ett år senare återkom samma plåt på Svenska Numismatiska Föreningens auktion 61, som hölls den 21–22 november 1967. Den bjöds där ut som objekt 538.
I SNF-katalogen beskrivs den som:
Karl X Gustav, Avesta, 4 daler silvermynt 1658, 300 × 315 millimeter, R, kvalitet 1?
Katalogens hänvisning till Hirsch, oktober 1966, nr 354 binder samman de båda auktionsframträdandena och visar att det rör sig om samma exemplar. Någon bild publicerades inte i SNF-katalogen. Köparen vid auktionen 1967 och plåtens fortsatta ägarhistoria har inte kunnat fastställas genom de tillgängliga källorna.
Auktionsuppgifterna kan kontrolleras direkt i SNF:s auktionskatalog 61.
En årgång med två mycket olika öden
De två bevarade plåtarna representerar två skilda vägar genom samlarhistorien. Det ena exemplaret kan följas genom Bukowski, Cavalli och Axel Ax:son Johnson fram till Avesta Myntmuseum. Det andra kan följas från Sven Svenssons samling till auktionerna hos Hirsch och Svenska Numismatiska Föreningen, men försvinner därefter ur den offentligt dokumenterade historien.
Äldre sammanställningar har angett att inget exemplar fanns i privat ägo. Auktionskatalogerna från 1966 och 1967 visar emellertid att minst ett exemplar faktiskt cirkulerade på den privata samlarmarknaden. Uppgiften måste därför förstås som en ögonblicksbild från inventeringstillfället, inte som en fullständig redovisning av plåtarnas tidigare ägarhistoria.