svenska myntarkivet - karl xii
1 riksdaler 1707 - 1718
De första riksdalrarna under Karl XII präglades mellan 1707 och 1718, och endast i valören 1 riksdaler, vilket markerade en övergång från 8-marksmynthanteringen till riksdalern som huvudvaluta. Den nya riksdalern hade en silverhalt på 87,8 %, vägde 29,25 gram och hade en diameter på cirka 41 mm. Totalt tillverkades 22 086 exemplar under åren 1707, 1713 och 1718, med olika variationer i design på både åtsidan och frånsidan.
Dessa riksdalrar anses vara några av de mest imponerande mynt som någonsin präglats i Sverige. De kännetecknas av sina rikliga detaljer och höga konstnärliga kvalitet. Utöver sin estetiska framtoning har Karl XII:s riksdalrar ett stort historiskt värde, då de representerar den sista kungens regeringstid under den svenska stormaktsepoken.
1 riksdaler 1707
År 1707 präglades riksdalrarna under Karl XII i två tydligt åtskilda varianter, en med peruk och en där kungen avbildas med utsläppt hår, vilket speglar en medveten förändring i hur monarken ville framställa sig själv. Totalt präglades endast omkring 2.344 exemplar, vilket gör dessa mynt både sällsynta och mycket eftertraktade på samlarmarknaden.
Den första varianten visar kungen med peruk, i en mer traditionell och kunglig framtoning. Porträttet anses ha graverats av Carl Gustaf Hartman och hade dessutom en avvikelse i att bilden var vänd åt “fel” håll jämfört med tidigare praxis. Detta korrigerades i den andra varianten, där porträttet vändes och peruken togs bort.
Den senare typen, där kungen avbildas med eget hår, anses vara utförd av Arvid Karlsteen, en av sin tids mest framstående gravörer. Här framträder Karl XII som den fältkonung han själv ville identifiera sig som, en härförare som delade soldaternas villkor under det pågående Stora nordiska kriget. Detta ideal återfinns även i samtida porträttmålningar och har i hög grad format eftervärldens bild av kungen.
Den första varianten, där Karl XII avbildas med peruk, är relativt vanlig. Ett exemplar av denna variant såldes nyligen på MISAB 48 år 2026 och klubbades i kvalitet 1+/01)(01 för 66.000 sek exklusive provision (+21%).
Den andra varianten, där kungen avbildas med sitt naturliga hår, såldes senast på MISAB 48 i toppkvalitet 01/0 för cirka 195.000 SEK exklusive provision (+21%).
1 riksdaler 1713
År 1713 präglades riksdalrarna under Karl XII i två huvudsakliga varianter, som särskiljs av detaljerna på frånsidan: lejonen och kronan. På variant I syns "mätta" lejon och en bred krona, medan variant II har "magra" lejon och en smal krona. Totalt präglades 9 943 exemplar detta år, vilket gör det till det år då flest riksdalerexemplar slogs.
Typ II, med magra lejon, är något mer eftertraktad på marknaden. Ett exemplar av denna variant såldes senast på MISAB 48 år 2026, där det klubbades i kvalitet 1+/01)(1+ för 26.000 SEK (+21%).
På MISAB 48 år 2026 såldes ett exemplar av typen med "mätta" lejon som kvalitet 1+/01, slutsumman klubbades för 31.000 SEK (+21%)
1 riksdaler 1718
Under Karl XII:s sista levnadsår, 1718, präglades totalt 9.799 exemplar av riksdalern specie. Detta år introducerades ett nytt porträtt av kungen, och mynttypen förekommer i två olika varianter. Den vanligaste är den så kallade "stjärnvarianten", där en femuddig stjärna av misstag graverades i riksvapnets hjärtsköld i stället för det korrekta Clevevapnet med sina åtta liljestänglar.
Felet uppmärksammades långt senare av numismatiker, men den mest omfattande undersökningen genomfördes av Bertel Tingström i artikeln Clevevapnet (1999). I stället för att enbart studera bevarade mynt gick Tingström tillbaka till Myntverkets originalhandlingar, framför allt de så kallade smältböckerna från 1718–1719. Dessa böcker fungerade som Myntverkets löpande redovisning över hur mycket silver som tillfördes, hur mycket som användes vid präglingen och hur stora metallförlusterna blev.
Genom att jämföra vikterna mellan de olika smältningarna kunde Tingström visa att en ny stamp med korrekt återgivet Clevevapen faktiskt framställdes efter att gravyrfelet upptäckts. I smältboken den 22 juli 1719 redovisas dessutom sex så kallade cissalier, provmynt vars sammanlagda vikt stämmer väl överens med sex färdigpräglade riksdalrar. Eftersom inga ytterligare silverförbrukningar eller leveranser kan kopplas till den nya stampen drog Tingström slutsatsen att den korrigerade upplagan aldrig sattes i reguljär produktion, utan stannade vid ett mycket begränsat prov.
Studien innebar ett viktigt genombrott, eftersom den för första gången byggde slutsatsen på samtida arkivmaterial i stället för enbart på de kända mynten. Tingström menade därför att endast sex exemplar med korrekt Clevevapen bör ha präglats. Av dessa är idag endast tre exemplar kända i privat ägo.
Den vanligare stjärnvarianten är trots detta en mycket eftertraktad raritet. Ett exemplar såldes senast på MISAB 48 (2026), där det klubbades för 48.000 SEK (+21% provision) i kvalitet 1+/01)(01.
Exemplaret som visas på bilden nedan kommer från den legendariska L. E. Bruun-auktionen i september 2024, där det i kvalitet NGC AU-58 (motsvarande cirka 1+/01) klubbades för 13.000 EUR, motsvarande omkring 150.000 SEK före provision.
Den korrigerade varianten med det rätt återgivna Clevevapnet är betydligt sällsyntare. Endast tre exemplar är idag kända på samlarmarknaden. Senast den erbjöds var på Myntkompaniets auktion 21 (2021), där ett exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 300.000 SEK (+21%)
Oavsett variant räknas 1718 års riksdaler till Karl XII:s mest ikoniska mynt, men den korrigerade Clevevarianten hör till de mest exklusiva svenska silvermynt under Karl XII som existerar. Bland många samlare betraktas den som ett av de vackraste och mest betydelsefulla mynten i den svenska mynthistorien.
Värdering
Kvalitet 1 : cirka 15.000 SEK
Kvalitet 1+ : cirka 25.000 SEK
Kvalitet 01 : cirka 60.000 SEK
Referat: Stycket om Clevevapnets tillkomst och den uppskattade upplagan bygger på Bertel Tingströms artikel Clevevapnet (Gammal Glädje, 1999) och återger författarens slutsatser i sammanfattad form.
