Swemynt
svenska myntarkivet - oskar ii

1 krona (1875 - 1907)

Oskar II enkronor präglades mellan 1875 och 1907 i en sammanlagd upplaga om 14.582.705 exemplar. Mynten väger 7,5 gram, har en diameter på 25 millimeter och består av 800/1000 silver, vilket motsvarar exakt 6 gram rent silver per mynt. Serien kan delas in i fyra huvudtyper, där kungens porträtt, titel och valspråk förändrades under regeringstiden.
Den första enkronan slogs 1875, två år efter att kronan hade införts som svensk myntenhet och samma år som Norge anslöt sig till den skandinaviska myntunionen. En krona delades i 100 öre, och de svenska, danska och norska kronmynten fick samma värde och metallstandard. Enkronan blev därmed ett av de tydligaste vardagliga uttrycken för det nordiska valutasamarbetet.
De tre första huvudtyperna utformades av den framstående myntgravören Lea Ahlborn. På de tidigaste mynten från 1875–1876 förkortades kungatiteln till OSCAR II SVERIGES O. NORGES KONUNG, medan ordet OCH skrevs ut från 1877. Frånsidan visar Sveriges krönta riksvapen mellan två lejon, tillsammans med Oscar II valspråk BRÖDRAFOLKENS VÄL.
Porträttet förändrades först 1877 och därefter på nytt 1890, vilket ger typindelningen 1875–1876, 1877–1889 och 1890–1904. Lea Ahlborns signatur L.A. fortsatte att förekomma ända till 1904, trots att hon avled 1897. Serien innehåller även flera uppskattade detaljvarianter, bland annat överpräglat årtal 1876/75, olika hårlockar på 1889 och tre skilda hårvarianter på 1898.
Någon enkrona präglades inte 1905. Efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge samma år skapade Adolf Lindberg en helt ny fjärde typ. På mynten från 1906–1907 försvann Norge ur kungatiteln, som nu löd OSCAR II SVERIGES KONUNG, samtidigt som valspråket ändrades från Brödrafolkens väl till SVERIGES VÄL. Den nya typen hann endast präglas under två år innan Oscar II avled 1907.
Upplagorna varierar kraftigt mellan årtalen. Enbart under 1875 och 1876 slogs över 6 miljoner enkronor, mer än 40 procent av seriens sammanlagda upplaga. Årtal som 1887, med 57.988 exemplar, och 1888, med 62.368 exemplar, är betydligt svårare att finna, särskilt i hög kvalitet. Tillsammans bildar enkronorna en ovanligt tydlig numismatisk berättelse, från den skandinaviska myntunionens genombrott till den svensk-norska unionens upplösning.