Swemynt
svenska myntarkivet - karl xv

typmynten 1862

År 1862 präglades en av de mest fascinerande och eftersökta myntserierna i svensk numismatik. Serien omfattade valörerna 10 öre, 25 öre, 50 öre, 1 riksdaler riksmynt, och 2 riksdaler riksmynt, och präglades med stor sannolikhet inte för cirkulation, utan som en provprägling framtagen inför världsutställningen i London samma år.

Det som gör dessa mynt särskilt speciella är att majoriteten slogs i så kallad proof-kvalitet, med spegelblanka fält och skarpa detaljer. Intressant nog har många av de kända exemplaren bevarats i ovanligt hög kvalitet, vilket ytterligare tyder på att de aldrig var avsedda för vardagligt bruk. Samtidigt finns ett fåtal exemplar med nedslitna detaljer, vilket antyder att enstaka mynt kan ha cirkulerat eller förvarats mindre varsamt genom åren.

Till skillnad från ordinarie myntutgåvor saknas uppgifter om upplagor i kungliga förordningar och officiella förteckningar från Riksbanken och Myntverket. De dokumentation om 1862-års upplaga som är bevarad finnes i Kammararkivets mynträkenskaper, där arbetstimmar och stämpelkostnader för respektive valör redovisas. Gravören Lea Ahlborn, Sveriges första kvinnliga kungliga medaljgravör, ansvarade för samtliga stampgravyrer i serien.

Arbets- och stämpelkostnader (Riksdaler:Öre)

(Stämpelkostnaden betalades till Lea Ahlborn.)

  • 4 riksdaler riksmynt: arbetskostnad 8623:44, stämpelkostnad 1066 rdrm

  • 2 riksdaler riksmynt: 63 arbetstimmar, arbetskostnad 11:34, stämpelkostnad 321 rdrm

  • 1 riksdaler riksmynt: 12 arbetstimmar, arbetskostnad 2:16 – lägst i serien

  • 50 öre: 52 arbetstimmar, arbetskostnad 9:36, stämpelkostnad 152 rdrm

  • 25 öre: 32 arbetstimmar, arbetskostnad 5:76, stämpelkostnad 152 rdrm

  • 10 öre: Endast stämpelkostnad dokumenterad (40 rdrm), ingen arbetstid – tyder på ytterst låg upplaga

Ett mindre antal 4 riksdaler riksmynt från 1862 tros ha ingått i provserien som proof-exemplar, men huvuddelen av de 942 553 dokumenterade exemplaren präglades för cirkulation.

Vissa exemplar från denna upplaga förekommer utan gravörsignaturen LA, och även om det inte finns några bekräftade uppgifter, är en möjlig förklaring att dessa präglades vid en annan myntort, utan Lea Ahlborns personliga översyn. Under samma period tros hon ha varit upptagen med att övervaka arbetet med 1862 års provserie, vilket kan förklara frånvaron av signaturen på delar av den reguljära upplagan.

Den låga arbetskostnaden för särskilt 10 öre och 1 riksdaler antyder att dessa präglades i ytterst små upplagor. Att arbetstid helt saknas för 10-öringen tyder på att det kan ha rört sig om enskilda exemplar eller möjligen bara ett enda per diesats.

En ofta förekommande uppgift är att 640 exemplar av 2 riksdaler 1862 skulle ha präglats. Detta baseras dock på en obekräftad gissning av samlaren Pedersen i Borås på 1950-talet. Inga sådana siffror återfinns i primärkällor, och allt tyder på att upplagorna var avsevärt lägre.

Ett särskilt intressant inslag i serien är 50-öringen, där frånsidan ursprungligen använde en stamp från 1857 års utgåva. Under präglingsarbetet ändrades bokstaven E från stängt till öppet utförande, vilket resulterade i två distinkta varianter.

Kända exemplar i privat ägo

  • 2 riksdaler riksmynt 1862: 13 kända exemplar (R)

  • 1 riksdaler riksmynt 1862: 10 exemplar (RR)

  • 50 öre 1862: Med stängt E: 9 exemplar (RR)Med öppet E: något fler, men fortfarande sällsynt (R)

  • 25 öre 1862: 10 exemplar (RR)

  • 10 öre 1862: Endast 8 kända exemplar (RR)

En notering i Lunds universitets samlingar berättar om en man som år 1862 köpte ett 50-öringsmynt direkt från Myntverket för 1 riksdaler, alltså dubbla det nominella värdet. Detta illustrerar tydligt att dessa mynt betraktades som representativa föremål snarare än brukspengar – redan från början av sin tillvaro.

Klicka på följande valör för att utforska dess samlarvärde!

Stort tack till Roger för värdefull bollning och insikter om den numismatiska historien,

Ditt engagemang och din kunskap gör skillnad!
4 riksdaler riksmynt 1862 2 riksdaler riksmynt 1862 1 riksdaler riksmynt 1862 50 öre 1862 25 öre 1862 10 öre 1862

4 riksdaler riksmynt

4 Riksdaler Riksmynt 1862 präglades i en upplaga om 942 553 exemplar och förekommer i två varianter, en med gravörinitialerna LA (för Lea Ahlborn) och en utan. Det exakta skälet till varför vissa exemplar saknar signatur är inte känt, men det är troligt att dessa slogs vid en annan myntort, medan Lea Ahlborn själv övervakade präglingen av de exemplaren där hennes initialer ingår.
Intressant nog har exemplar utan gravörsignatur generellt sett ett högre samlarvärde än de med LA, vilket antyder att deras ovanlighet och potentiella särskilda präglingsomständigheter gör dem extra eftertraktade.
Ett exemplar som tros ha ingått i ett proof-set såldes via SINCONA Auktion 76 år 2022 för 8.000 CHF, exklusive provision ett tydligt tecken på myntets höga numismatiska värde.

2 riksdaler riksmynt

Av den präglade upplagan för 2 riksdaler riksmynt 1862 är idag endast 13 exemplar kända i privat ägo.
Exemplaret som visas på bilden är bevarat på Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 117559_KMK.
Den senaste kända försäljningen skedde år 2024 via Myntkompaniets auktion 29, där ett exemplar i kvalitet 01 klubbades för 3.915 euro + 21 % provision

1 riksdaler riksmynt

Av den lågt präglade upplagan för 1 riksdaler riksmynt 1862 är idag 10 exemplar kända i privat ägo.
Vid MISAB 46 våren 2025 såldes ett exemplar i kvalitet 01/0, med en imponerande proveniens från både Israel Berghmans och Gunnar Ekströms samlingar, två av Sveriges välkända numismatiska namn.
Myntet klubbades för 32.000 SEK, exklusive 18,75 % provision.

50 öre (slutet e & öppet e)

50-öringen från 1862 präglades som en ettårstyp men förekommer i två olika varianter. Den första varianten slogs med samma frånsida som 1857 års 50-öring, där bokstaven E är sluten. Denna upplaga är också den mest sällsynta, med endast nio kända exemplar i privat ägo. Ett mycket välbevarat exemplar i kvalitet 01/0 såldes vid MISAB 44 våren 2024 för 97.000 kronor plus 18,75% provision.
Samma variant dök upp igen vid L. E. Bruuns auktion II, våren 2025, där ett exemplar graderat till NGC MS66 klubbades för 26.000 euro exklusive provision. Förutom sin höga kvalitet bidrog även dess proveniens från L. E. Bruuns samling till det höga slutpriset.
Den andra varianten, som istället har ett öppet E, är något vanligare men fortfarande sällsynt. Ett exemplar i kvalitet 01 såldes via MISAB 45 hösten 2024 för 35.000 kronor plus provision.

25 öre

Även 25-öringen från 1862 är mycket sällsynt i privat ägo och klassas som RR, med endast 10 kända exemplar. Exemplaret som visas på bilden är bevarat vid Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 117562_KMK.
Myntet är generellt mycket svårt att finna på marknaden och har inte förekommit på myntauktion på flera år. Den senast dokumenterade försäljningen skedde år 2025, då Helsingborgs Mynthandel sålde ett exemplar till en privat samlare. Den senaste kända försäljningen via offentlig myntauktion ägde rum redan 2015 då ett exemplar förvärvades genom Oslo Myntgalleri, dock för en okänd summa.

10 öre

10-öringen från 1862 är den minsta valören i provserien och också den med färst kända exemplar i privat ägo, endast 8 stycken, vilket ger den klassificeringen RR.
På grund av sin litenhet och enkla utformning är det dock svårt att med säkerhet avgöra om alla registrerade försäljningar verkligen rör olika exemplar. Det finns en risk att vissa objekt kan ha sålts flera gånger i olika provenienskedjor, utan att de gått att särskilja från varandra.
Ett dokumenterat exemplar i kvalitet 01 såldes på MISAB 34 år 2020 för 42.000 SEK + 18,75 % provision.