Mellan 1752 och 1770 präglades även dukater vid Ädelfors, till följd av guldgruvans upptäckt och efterföljande exploatering. Ädelfors guldgruva, som upptäcktes 1738 i Småland, var den första större guldgruvan i Sverige. För att tillvarata guldet och stärka rikets ekonomi, beslutade man att prägla guldmynt, däribland dukater, som ett sätt att dra nytta av den inhemska resursen.
Präglingsverksamheten var ett försök att minska Sveriges beroende av utländska metaller och stärka den inhemska ekonomin under en tid av finansiell osäkerhet i landet. Guldet från Ädelfors användes i dessa mynt, vilket gav Sverige en viss självförsörjning på detta område.
Mynten hade samma storlek och vikt som de vanliga dukaterna.
Det antas att endast 28 mynt präglades år 1752 av guld från Ädelfors. Såvitt nu kan fastställas är detta det enda kända exemplaret, vare sig i offentlig eller privat ägo.
Myntet bevaras i dag vid Uppsala universitets myntkabinett, registrerat under föremålsnummer alvin-record:76203.
Bilden tagen från ALVIN


Det finns i dag, såvitt känt, fem exemplar av årtalet 1753 i känd ägo. Årgången präglades i en upplaga om 239 dukater.
Ett exemplar förekom på MISAB auktion 25 år 2017, där det i kvalitet 1/1+ klubbades för 22.000 SEK.
Vid MISAB 48, 2026, framkom det bäst kända exemplaret av 1753 års ädelforsdukat, ett mynt som inte bara utmärker sig genom sin exceptionella kvalitet utan även genom en enastående proveniens.
Exemplaret var klassat som 01/0, ett verkligt praktexemplar, och har tidigare ingått i några av de mest prestigefyllda samlingarna, däribland Oldenburg, L. E Bruun, Berghman och Ekström. Denna typ av provenienskedja placerar myntet i absoluta toppskiktet, inte bara kvalitetsmässigt utan även historiskt.
Slutpriset speglade detta fullt ut, då myntet klubbades för 465.000 kr +21% provision
Bilden tagen från HAGANDER 4


Precis som för den ”vanliga” dukaten är det mycket svårt att finna information eller bildmaterial avseende årtalet 1755. Det är dock känt att upplagan uppgick till 411 exemplar.
Den senast dokumenterade försäljningen ägde rum år 1899 vid Bukowski auktion 119, varefter exemplaret förvärvades av Helsingfors museum, i dag National Museum of Finland.


Av de 402 exemplar som präglades finns det dokumenterat att det i dag kan förekomma två kända exemplar, antingen i privat eller offentlig ägo.
Exemplar (1) tillföll Kungliga Myntkabinettet efter domstolsbeslut år 2017.
Exemplar (2) såldes till okänd samlare vid Hagander 1-auktionen år 2011.
Bilden tagen från KMK


Myntet kan följas tillbaka till J.F.H. Oldenburgs samling, där det fördes som nr 2872, innan det såldes vidare vid Bukowski auktion 119 år 1899. Därefter upptogs det i Lars Emil Bruuns legendariska samling under nummer 1958, där det förblev mellan 1899 och 1918. Den enda kända försäljningen av denna extremt svåra årgång under hela 1900-talet ägde rum när Bruun detta år avyttrade exemplaret till Israel Berghman, vars samling tillhörde de mest betydande privata myntsamlingarna i Skandinavien vid tiden.
Vad som därefter hände med myntet är inte entydigt dokumenterat i samtida kataloger eller inventarielistor. Berghman sålde större delen av sin samling till Virgil Brand år 1921, men i Brands arkiv finns inget säkert belägg för att just detta exemplar ingick i överlåtelsen. Ett möjligt, men ännu obekräftat, scenario är därför att Berghman i stället sålde detta enskilda mynt vidare till Sven Svensson. I så fall skulle det vara identiskt med det exemplar som år 2018, efter ett rättsligt avgörande, övergick till Kungliga Myntkabinettet.
(Fotot i Bruuns katalog visar detta specifika exemplar.)


Av de 420 exemplar som präglades år 1759 är i dag endast bilder av myntet bevarade. Något fysiskt exemplar är inte längre känt.
Det unika myntet förvärvades av Gunnar Ekströms stiftelse vid Bonde 1-auktionen år 2007 och donerades därefter till Kungliga Myntkabinettet.
Bilden tagen från Bonde 1


Den senast dokumenterade försäljningen av detta årtal ägde rum vid MISAB auktion 7 år 2012, där ett exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 72.000 SEK till okänd köpare.
Årgången präglades i en upplaga om 740 exemplar och är i dag representerad av endast två kända exemplar.
Bilden tagen från Hagander 2


Även detta exemplar förekom vid försäljningen av Julius Haganders samling och erbjöds då i kvalitet 01.
Av de 951 mynt som präglades detta år är i dag endast sex exemplar kända.
Bilden tagen från Hagander 2


Idag är det oklart exakt hur många mynt som präglades år 1765, men det man vet är att det finns endast två kända exemplar i privat ägo. Senaste exemplaret klubbades via MISAB 46 år 2025, då i kvalitet 1+/01. Prislappen landade på cirka 202.000 SEK inklusive provision.
Bild : Myntauktioner i Sverige AB


År 1766 präglades myntet i en upplaga om 535 exemplar, men i dag finns inga kända exemplar bevarade i privat ägo. Det enda spårbara exemplaret kan följas genom en ovanligt väl dokumenterad provenienskedja. Det ingick ursprungligen i J. Scharps samling fram till den stora Bokauktionskammarens auktion i Stockholm i november 1851, där det förvärvades av huset Oldenburg. I deras ägo förblev myntet under perioden 1851–1924, innan det avyttrades vid A. Reichmans auktion 26 i Halle. Där köptes det av Sven Svensson, vars samling utgör den senast säkert dokumenterade privata ägaren. Efter ett senare rättsligt avgörande har detta exemplar därefter övergått till Kungliga Myntkabinettet, där det i dag bevaras.
Reichmanauktionen 1924 omfattade 83 svenska objekt, däribland 65 guldmedaljer ur den så kallade “Kungliga gåvan” som Gustav III överlämnade till sin kusin Peter Fredrik av Holstein-Gottorp, sedermera storhertig av Oldenburg. I samma auktion ingick även fem Ädelforsdukater, daterade 1765, 1766, 1771, 1796 och 1801, samtliga ursprungligen inköpta av huset Oldenburg vid Scharps auktion 1851. Bland köparna i Halle återfanns Sven Svensson, som med säkerhet förvärvade Ädelforsdukaten 1766, vilket gör detta exemplar till det enda i dag kända, fullt dokumenterade överlevande från denna upplaga.


Mycket begränsad information står i dag att finna rörande årtalet 1768. Det är dock dokumenterat att upplagan uppgick till 363 exemplar, och det bedöms att inga exemplar i dag förekommer i privata samlingar.
Ett exemplar är känt och ingår i samlingarna vid Kungliga Myntkabinettet under föremålsnummer 116536_KMK.


Julius Haganders samling har utgjort ett mycket värdefullt underlag för arbetet med denna sida. Årtalet 1769 förekom vid Hagander 2-auktionen år 2011.
Av de 764 mynt som präglades detta år bedöms i dag endast två exemplar vara kända.
Bild taget från Hagander 2


Årtalet 1770 tillhör ett av de få år där flera exemplar faktiskt är dokumenterade, närmare bestämt fyra kända exemplar.
Det avbildade myntet såldes senast via MISAB auktion 33 år 2019, där det i kvalitet 1+ uppnådde ett slutpris om 210.000 SEK.
Den totala upplagan för år 1770 uppgick till 1.400 exemplar.
Bild taget från MISAB 33

