svenska myntarkivet - fredrik i

krell riksdaler

Krellmynten från 1723 utgör en av de mest särpräglade och tekniskt intressanta emissionerna i svensk mynthistoria. Det rör sig om en liten serie riksdalervalörer, präglade i ytterst begränsade upplagor, där man medvetet frångick etablerad praxis vid mynttillverkning.

Det som gör dessa mynt unika är att man använde stampar avsedda för lägre valörer för att prägla mynt i högre valörer. För en 2 riksdaler användes exempelvis stampar för 1 riksdaler, för en 1 riksdaler stampar för ½ riksdaler, och för en ½ riksdaler stampar för ¼ riksdaler. Resultatet blev mynt som var viktmässigt korrekta, men med ett format och en diameter som motsvarade en lägre valör.

Detta gav upphov till en ovanlig och för samtiden potentiellt förvirrande situation, där myntets utseende inte direkt motsvarade dess verkliga värde, en egenskap som gör Krellmynten särskilt fascinerande ur både teknisk och numismatisk synvinkel.

Namnet härrör från Paul Krell, riksbankskamrer vid tiden och ansvarig för beställningen vid Kungliga Myntverket i Stockholm, som då stod under Rikets ständers banks förvaltning. Syftet med präglingen var praktiskt, att snabbt få fram riksdalermynt för att kunna betala ut skuldräntor.

Projektet kom dock att bli kortlivat. Redan under hösten samma år kallades Krell till Kammarkollegium, där han fick utstå kritik för det ovanliga tillvägagångssättet. Trots detta lät man saken bero, med motiveringen att upplagorna var små och att kronan inte lidit någon ekonomisk skada, ett beslut som i källorna sammanfattas med formuleringen att det ”må denna gång passera”.

Upplagorna var mycket begränsade och kan enligt samtida källor uppskattas till:

2 riksdaler: endast ett fåtal exemplar

1 riksdaler: cirka 32 exemplar

½ riksdaler: cirka 20 exemplar

De tekniska specifikationerna följer de högre valörernas viktstandard, trots de mindre formaten:

2 riksdaler: ca 58,5 gram, diameter ca 42 mm

1 riksdaler: ca 29,5 gram, diameter ca 36 mm

½ riksdaler: ca 15,1 gram, diameter ca 29 mm

2 riksdaler

Det största myntet i den så kallade Krell-serien är 2 riksdalern, ett praktmynt från 1700-talet som endast präglades i ett fåtal exemplar. Någon exakt upplaga finns inte dokumenterad, men myntets vikt på hela 58,5 gram och det faktum att endast fyra exemplar är kända idag gör det till ett av de mest eftertraktade silvermynten från frihetstidens Sverige.

Den första dokumenterade försäljningen ägde rum 1966 via Hirsch auktion nr 1, där ett exemplar i kvalitet 0 (noll) klubbades för 7.500 SEK, vilket motsvarar cirka 86.000 SEK i dagens penningvärde. Den senaste försäljningen skedde på den välkända Bonde-auktionen år 2008, där ett mynt i kvalitet 01 såldes för 150.000 SEK, exklusive provision.

1 riksdaler

Riksdalern i den så kallade Krell-serien präglades med stampar avsedda för ½ Riksdaler, men med vikten för en hel Riksdaler. Det resulterade i en ovanlig och imponerande vikt på cirka 30 gram, istället för de vanliga 15 grammen som en ½ Riksdaler normalt väger. Totalt präglades endast 32 exemplar, och idag är det dokumenterat att fyra finns kvar i privata samlingar.

Det senaste svenska exemplaret såldes via MISAB 43 år 2023, där ett mynt i kvalitet 0 (helt ocirkulerat) klubbades för 600.000 SEK, en prisnivå som visar det extrema samlarvärdet. Ett annat exemplar såldes under den prestigefyllda auktionen Lars Emil Bruun i Danmark i september 2024, också i ocirkulerat skick, men nådde inte samma höjd, 46.000 euro.

½ riksdaler

Av de 20 tillverkade exemplaren av ½-Riksdalern i Krell-serien, som präglades i storleken av en ¼ Riksdaler, är idag endast tre kända exemplar bevarade. Det senaste såldes på SINCONA AG Auction 76 år 2022, där ett mynt i kvalitet 01 klubbades för 13.000 CHF.

Ett annat exemplar såldes på auktionen Pegasus 2 år 2013, där köparen gjorde ett riktigt fynd, myntet i kvalitet 0 klubbades för endast 11.765 SEK, ett pris som får ses som ett sällsynt kap. Det tredje kända exemplaret såldes samma år på MISAB 8, för 140.000 SEK i kvalitet 01. Det visar en tydlig prisskillnad mellan auktionerna, trots likvärdig kvalitet.