svenska myntarkivet - gustav ii adolf
1 ÖRE 1626 (norrköping)
Det så kallade Norrköpings-öret 1626 intar en särställning inom svensk numismatik, då det markerar enda gången i historien som mynt präglades i Norrköping. Initiativet togs redan i juli 1625, när stadens magistrat begärde tillstånd att upprätta ett myntverk, något som också beviljades. Under hösten samma år sändes de två tyska myntmästarna Bertil Krause och Hans Kaphingst till staden för att påbörja verksamheten, men själva myntningen kom i gång först efter årsskiftet, vilket förklarar varför samtliga kända exemplar bär årtalet 1626.
Myntet präglades i en relativt liten modul, med en diameter på cirka 19 mm, en vikt kring 1,6 gram och en silverhalt på 25 % (250/1000). På åtsidan framträder Vasaättens vapen, den välkända vasen, omgiven av initialerna G A R – Gustavus Adolphus Rex, “kung Gustav Adolf”. Frånsidan pryds av Östergötlands landskapsvapen, en bevingad grip, som i samtida källor ofta beskrivs som en drake, ett fascinerande uttryck för tidens heraldik.
Omskriften lyder:
“MONETA NOVA 1 OR CIVITATIS NORCOPENSIS 1626” – “Staden Norrköpings nya 1-öresmynt 1626”.
Under vasen kan myntmästarens märke återfinnas, där de tidigaste exemplaren bär BK i ligatur för Bertil Krause, medan majoriteten av mynten präglades under Hans Kaphingst, vars märke utgörs av en glödghake.
Produktionen i Norrköping blev dock ytterst kortlivad. Krause kallades tillbaka till Stockholm redan kort efter att myntningen påbörjats, och den 18 april 1626 återkallades även Kaphingst. Magistratens försök att få verksamheten förlängd misslyckades, vilket innebär att hela upplagan slogs under en mycket begränsad tidsperiod. Detta förklarar varför alla Norrköpingsören är ovanliga, och i högre kvalitet hör de till de mer eftertraktade objekten från Gustav II Adolfs regeringstid.
Myntningen tros ha ägt rum på den plats där Arbetets Museum (Strykjärnet) står idag, i en tvåvånings stenbyggnad belägen på en klippa intill mässingsbrukets kvarnholme, det som senare kom att kallas Holmen. En karta från 1707 visar även hur en bro förband mynthuset med Kvarnholmen, vilket ger en konkret bild av hur denna kortlivade men historiskt betydelsefulla verksamhet var organiserad.
variant : med gar, valör frånsidan
Med sina tre kända exemplar i privat ägo är denna variant med GAR (Gustavus Adolphus Rex) och årtalet på frånsidan den variant med flest förekommande exemplar. Den sågs senast vid MISAB 7 år 2012, då i kvalitet 1/1+. Utropet på detta exemplar började på 15.000 SEK (ca 18.000 SEK inkl. provision), men förblev osålt på auktionen och köptes därefter upp för okänd summa efter auktionen.
Bild : Aurum
variant : med gar & bk, valör åtsidan
Endast ett känt exemplar av denna variant finns i privat ägo. Det såldes senast av Antikören någon gång mellan 2008 och 2009, för en okänd summa. Exemplaret på bilden förvaras idag på Kungliga Myntkabinettet (KMK).
Bild : Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM
variant : glödghakar upptill
Detta är den vanligast förekommande varianten av de olika Norrköpings-örena. Ett exemplar av denna variant, med glödghake upptill, sågs på marknaden via Schulman b.v 384, våren 2025. Myntet var graderat i kvalitet 1/1+ och klubbades för 2.280 euro (cirka 25.000 SEK).
Vid MISAB 48, 2026, framkom ett av de mest imponerande exemplaren som setts på marknaden i modern tid. Myntet var klassat som 01/0, det vill säga ett praktexemplar utan dess like, med en bevarandenivå som ytterst sällan förekommer för denna typ.
Slutpriset speglade också detta, då myntet klubbades för 45.000 kr exklusive provision (+21%).
Bild : Schulman b.v
variant : glödghakar nedtill
Två exemplar är kända i privata samlingar av varianten med glödghake (Hans Kaphingsts myntmästarmärke) nedtill på frånsidan.
MISAB 7 klubbade detta exemplar år 2012, då i kvalitet 1/1+, för 23.750 SEK inklusive provision.
Bild : Myntauktioner i Sverige AB
