Förutom kastmynten präglades även handelsguldmynt under Gustav II Adolf, med valörer från 128 till 10 mark och en guldhalt på 87%. Utforska dessa sällsynta valörer här!
Tro det eller ej, men denna valör präglades i två olika varianter – en med årtal 1617, slagen före Gustav II Adolfs kröning, där man tydligt ser att kungen bär en lagerkrans istället för krona, och en utan årtal, slagen efter kröningen. Vikten fastställdes till cirka 40 gram, med en diameter på 52 mm. Med en guldhalt på 87 % innehåller myntet omkring 34,8 gram rent guld.
Det är omöjligt att sätta ett värde på dessa mynt, då båda är unika i sin variant.
Varianten med årtal 1617 och lagerkrans bevaras idag på Kungliga Myntkabinettet med föremålsnummer 702255_KMK, medan varianten utan årtal återfinns i Uppsala Universitets Myntkabinett med inventarienummer 102418 och Alvin-ID 77435.
Foto : Anställd vid SHM, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM / ALVIN
I samband med de kastmynt som tillverkades till Gustav II Adolfs bröllop med Maria Eleonora, präglades även vanliga guldmynt i valören 64 mark / 16 daler, och enligt KMK även i valören 5 dukater.
Detta praktmynt har en diameter på cirka 37 mm och en vikt på 16,6 gram, och återfinns i Kungliga Myntkabinettets samlingar med Föremålsnummer 109388_KMK.
Foto : Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM
Detta är det tidigaste guldmyntet som präglades under Gustav II Adolf, med valören 16 Mark, även kallat Carolin. Eftersom Gustav ännu inte var krönt, bär han en lagerkrans i stället för krona. Endast fyra exemplar är kända.
Det senaste såldes på Stack’s (L. E. Bruun-auktionen, hösten 2024) för 60.000 euro exkl. provision. Innan dess klubbades ett exemplar av Künker (Hagander 3) i kvalitet 1+/01 för 40.000 euro exkl. provision.
Foto : Stack's Bowers & Ponterio
År 1625 präglades det sista svenska guldmyntet i valören 16 mark, vilket motsvarar 4 daler. Det speciella med denna utgåva är att den finns i två olika varianter, båda från samma period. Den ena bär årtalet "24", en förkortad form av 1624, medan den andra har årtalet utskrivet som "1624". Dessa mynt anses ha präglats med 7 kg guld som donerades av änkedrottning Kristina, Karl IX:s änka och mor till Gustav II Adolf.
Varianten med årtalet "24" är något vanligare, men det finns bara två kända exemplar. Ett av dem såldes år 2012 via Künker 219, auktion Hagander 4, för 26.000 euro exklusive provision. Varianten med årtalet "1624" är däremot unik, med endast ett känt exemplar i privat ägo, vilket såldes via MISAB 29 år 2018 i kvalitet 1+ och klubbades för cirka 535.000 SEK inklusive provision.
Denna valör markerade slutet på den svenska guldmyntningen i markvaluta, och efter detta kom fokus att ligga på dukater och andra internationellt gångbara valörer.
Foto : Myntauktioner i Sverige AB / Künker
Beslutet att prägla 10-marksklippingar i guld togs av riksrådet den 22 juli 1626. Dessa mynt skulle ha en något lägre finvikt än Karl IX:s klippingar, med en differens på 3¾ öre per mynt. När präglingen var avslutad skulle stamparna förstöras för att förhindra framtida bruk. För att säkerställa korrekt hantering vid smältning och bearbetning av guldet, anmälde sig riksrådet Gabriel Bengtsson Oxenstierna att personligen närvara.
En mindre mängd av guldet härrörde från föremål efter änkedrottning Kristina, men den största delen utgjordes av smycken och prydnadsföremål som drottning Maria Eleonora valt att avstå ifrån. Totalt präglades 4.685 klippingar.
Idag är 11 exemplar kända av denna mynttyp. Det senaste dök upp på MISAB 38 våren 2022, i kvalitet 1+, och klubbades för cirka 155.000 SEK inklusive provision.
Foto : Bonde 3