svenska myntarkivet - gustav iii

1 riksdaler (1771 - 1792)

Gustav III:s 1 riksdaler präglades vid Myntverket i Stockholm under ett antal år mellan 1771 och 1792. Totalt tillverkades omkring 5,9 miljoner exemplar, vilket gör serien betydligt mer omfattande än föregångarnas. Bakom den stora präglingen låg framför allt 1776 års myntrealisation, som gjorde riksdalern till Sveriges huvudmynt och avslutade det äldre systemet med mark, öre och penningar.

Myntet väger 29,25 gram, har en diameter på omkring 41 millimeter och består av silver med finhalten 878/1000. Varje riksdaler innehåller därmed ungefär 25,7 gram rent silver. Denna silverstandard förblev oförändrad genom valörens olika utformningar och gjorde myntet användbart även i internationell handel.

Serien delas in i tre valörtyper. De första mynten, präglade 1771–1775, anger värdet som 3 DALER SILVERMYNT. Under övergången till det nya systemet, 1775–1777, skrevs båda räknesätten ut som 1 RIKSDALER, 3 DALER SILVERMYNT. Från och med 1777 försvann den äldre beteckningen och mynten bar enbart valören 1 RIKSDALER.

Myntreformen beslutades den 27 november 1776 och trädde i kraft den 1 januari 1777. En riksdaler delades därefter i 48 skillingar, och varje skilling i 12 runstycken. Några egentliga skillingmynt präglades dock inte under Gustav III regering, vilket innebar att äldre öresmynt fortsatte att användas som växelmynt.

På åtsidan visas Gustav III högervända halsporträtt med den latinska kungatiteln GUSTAVUS III DEI GRATIA REX SVECIAE, Gustav III, med Guds nåde Sveriges konung. Frånsidan bär rikets tre kronor på ett krönt klot, omgivet av Serafimerordens kedja, tillsammans med kungens korta och kraftfulla valspråk FÄDERNESLANDET.

Porträtten utfördes huvudsakligen av Carl Gustaf Fehrman och Gustaf Ljungberger. Deras olika tolkningar av kungen skapade flera tydligt urskiljbara porträtt, bland annat med uppåt- eller bakåtkammat hår. Under de första regeringsåren ansvarade myntmästaren Albrekt Lindberg, med initialerna AL, för präglingen. År 1773 efterträddes han av Olof Lidijn, vars initialer OL återfinns på den övervägande delen av serien.

På myntets kant finns randskriften MANIBUS NE LAEDAR AVARIS, vilket betyder må jag inte skadas av giriga händer. Texten gjorde det möjligt att upptäcka om silver hade filats eller klippts bort från kanten. En fullständig och tydlig randskrift är därför en viktig detalj vid bedömningen av ett exemplar.

Präglingen ökade kraftigt inför myntreformen. År 1776 tillverkades omkring 1,46 miljoner riksdalrar, den största enskilda årsupplagan under Gustav III. Många av dessa mynt visar just övergången mellan systemen genom den dubbla valören. Året förekommer även som överpräglingen 1776/75, där en äldre årtalsstamp återanvänts och sista siffran ändrats.

För variantsamlaren är 1780 och 1781 särskilt intressanta. År 1780 förekommer bland annat som 1780/79, med olika porträtt och både uppåt- och bakåtkammat hår. Riksdalern från 1781 finns med flera porträtttyper och som 1781/79. Den ovanliga typen med det nya bakåtkammade porträttet är endast känd i ett mindre antal exemplar.

Även senare årgångar rymmer tydliga skillnader. År 1787 förekommer som 1787/83, medan 1788 finns med både äldre och nyare porträtt. För 1790 återkommer porträtt utförda efter både Fehrmans och Ljungbergers modeller. Årgången 1791 kännetecknas dessutom av ett litet malteserkors, en detalj som hjälper till att identifiera typen.

Den sista riksdalern med Gustav III porträtt präglades 1792, samma år som kungen sköts vid maskeradbalen på Operan och avled tretton dagar senare. Mynten daterade 1792 blev därmed den avslutande delen av en serie som följt kungen från frihetstidens sista år, genom statsvälvningen 1772 och myntreformen 1776, fram till hans dramatiska död.

Gustav III riksdaler är i dag en populär samlarserie där många årtal är överkomliga i cirkulerad kvalitet. Samtidigt kan sällsynta porträtt, överpräglingar och välbevarade exemplar med skarpa detaljer, orörda ytor och bevarad bottenlyster uppnå betydligt högre samlarvärden.