svenska myntarkivet - gustav iii
riksdalER
Under Gustav III:s regeringstid präglades en ny generation silvermynt som tydligt speglade den stora myntreform som beslutades år 1776 och trädde i kraft den 1 januari 1777. Reformen innebar att riksdalern blev huvudmynt i Sverige, vilket markerade slutet för den medeltida mynträkningen med mark, ören och penningar som använts i över femhundra år. Den nya räkningen byggde på att 1 riksdaler skulle delas in i 48 skillingar eller 576 runstycken, och under en övergångsperiod angavs ofta valörerna på mynten både enligt den gamla och nya standarden.
Detta syns särskilt tydligt på många av Gustav III:s riksdalermynt, exempelvis 2 daler silvermynt, som även benämns som 2/3 riksdaler eller 64 öre, eftersom 1 riksdaler motsvarade 96 öre. De nya mynten präglades i flera valörer, men gemensamt för dem alla var deras stilrena utformning, tydligt präglad av klassicismens ideal. På de större valörerna återfinns kungens porträtt i form av en halsbild, där kungen avbildas från hjässan ner till halsen, en porträttyp som blivit dominerande sedan fadern Adolf Fredriks tid. Porträtten graverades av Gustaf Ljungberger, medan det tekniska ansvaret för präglingen låg hos myntmästaren Olof Lidijn, som innehade tjänsten i hela 46 år, längre än någon annan i svensk historia.
På de mindre silvermynten, såsom 8 öre och 4 öre, återfinns i stället Gustav III:s krönta monogram ”G III”, tillsammans med hans valspråk ”Fäderneslandet”, som speglar kungens roll som nationens beskyddare i upplysningstidens anda. Frånsidan pryds av Sveriges lilla riksvapen omgivet av Serafimerordens kedja, en orden instiftad 1748 och fortfarande Sveriges främsta. Under vapnet syns initialerna ”OL”, en hänvisning till myntmästaren Lidijn.
En särskilt intressant detalj återfinns på myntens rand, där texten ”MANIBUS NE LAEDAR AVARIS” – ”Må jag ej skadas av giriga händer”, har präglats in som ett skydd mot att silver skulle filas bort från kanten, vilket var ett vanligt sätt att försämra myntets värde.
