svenska myntarkivet - gustaf iv adolf

1 riksdaler (1792 - 1807)

Gustav IV Adolfs 1 riksdaler präglades i Stockholm under åren 1792–1797, 1801 samt 1805–1807. Den sammanlagda upplagan uppgick till omkring 1.747.000 mynt, men fördelningen mellan årtalen var mycket ojämn. Serien inleddes samma år som Gustav III mördades och den endast 13-årige Gustav IV Adolf blev kung. Under de första präglingsåren styrdes landet därför av en förmyndarregering under hertig Karl.

Myntet väger omkring 29,25 gram, har en diameter på cirka 40–42 millimeter och består av 87,8 procent silver. På åtsidan avbildas kungen, medan frånsidan visar det krönta lilla riksvapnet med de tre kronorna, omgivet av Serafimerordens kedja. Ovanför vapnet står kungens valspråk GUD OCH FOLKET, och bokstäverna O.L. syftar på myntmästaren Olof Lidijn, verksam vid Myntverket under hela perioden.

En särskilt intressant detalj är att riksdalern förekommer med tre tydligt skilda porträtt. Den första typen, präglad 1792–1795, visar den unge kungen med en karakteristisk papiljottfrisyr och graverades av Carl Gustaf Fehrman. På mynten från 1796–1797 framträder han med ett mognare porträtt och längre, böljande hår. När riksdalerpräglingen återupptogs 1801 hade porträttet förändrats ännu en gång: kungen avbildades nu i harnesk, efter en modell utförd av gravören Lars Grandel. Serien blir därmed en ovanligt tydlig numismatisk skildring av hur den unge regenten växte in i kungarollen.

På myntens kant finns den latinska randskriften MANIBUS NE LAEDAR AVARIS, ungefär ”må jag inte skadas av giriga händer”. Randskriften hade också en praktisk funktion, eftersom den gjorde det lättare att upptäcka om silver hade filats eller klippts bort från myntets kant.

Bland varianterna är 1794 års felstavning FOLKFT särskilt berömd. Vid tillverkningen av stampen användes av misstag en F-puns i stället för bokstaven E i ordet FOLKET. Varianten är känd med två olika åtsidor och endast ett mycket begränsat antal exemplar har dokumenterats. Även riksdalerna från 1796 och 1797 förekommer med mindre skillnader i bland annat kronans utformning, vilket ger utrymme för en betydligt mer avancerad variantsamling än årtalslistan först antyder.

Gustav IV Adolfs riksdalrar är dessutom ökända för plantsrispor, svagprägling och andra tillverkningsfel. Ett mynt kan därför ha mycket liten cirkulationsnötning men ändå ge ett svagare helhetsintryck. Välcentrerade och kraftigt präglade exemplar med rena ytor är betydligt ovanligare och betingar ofta en tydlig kvalitetspremie.

Den största upplagan slogs 1794, då 277.783 exemplar präglades. Det sista årtalet, 1807, fick däremot seriens lägsta ordinarie upplaga med endast 36.839 mynt. Några hela riksdalrar präglades inte med årtalen 1808 eller 1809. Serien avslutades därmed strax före finska kriget, förlusten av Finland och den statskupp som avsatte Gustav IV Adolf 1809 – ett dramatiskt slut på både kungens regering och en av de mest variationsrika svenska riksdalerserierna.