svenska myntarkivet - gustaf iv adolf

skilling riksgäld (1799 - 1802)

I slutet av 1700-talet rådde det stor brist på kopparmynt i de lägre valörerna, vilket försvårade vardaglig handel och betalning i hela riket. För att avhjälpa situationen beslutade kung Gustav IV Adolf att Riksgäldskontoret, en statlig institution men skild från själva riksmyndigheten, skulle prägla växelmynt. Dessa mynt betraktades formellt som "myntpolletter" eftersom de inte utgavs av själva kronan utan av Riksens ständers Riksgäldskontor. Trots detta kom de snabbt att användas som reguljära växelmynt i handeln.

Präglingen skedde vid Avesta myntverk, med gravören Carl Erik Norman som ansvarig. De två valörerna var ½ skilling (präglad 1799–1802) och ¼ skilling (präglad 1799–1800). Båda bär en tydlig symbol: en glob krönt med de tre kronorna, en symbol för svenska riksvapnet, vilket bidrog till att ge mynten officiell karaktär, trots att de formellt inte var utgivna av staten.

Omskriften på mynten skiljer sig beroende på valör. På ½-skillingen löd texten:
"RIKS:STÄND:RIKSGS CONTORS POLLET", vilket står för "Riksens ständers riksgäldskontors pollett".

På ¼-skillingen var omskriften något förkortad:
"R.ST.R GS CONTORS POLLET", med samma betydelse men i mer kondenserad form.

Dessa mynt markerar början på den svenska skillingvalutan, som under 1800-talet skulle komma att ersätta öresräkningen helt. De är också ett viktigt numismatiskt exempel på hur ekonomiska nödåtgärder kunde leda till permanenta förändringar i valutasystemet.