svenska myntarkivet - gustav vasa
1 mark (1556 - 1558)
Markpräglingen i Åbo 1556–1558 utgör en av de mest typmässigt varierade och tekniskt intressanta serierna i Gustav Vasas sena myntning. Under ledning av myntmästaren Hans Hansson och gravören Erik Olofsson slogs tre huvudtyper av mark samt två typer av halvmark, alla i 50% silver, med en vikt runt 12g för marken och 6g för halvmarken.
År 1556 inleddes myntningen med Typ 1, en mycket sällsynt typ (RRRR) med den särpräglade tresköldarskompositionen. Samma år påbörjades även Typ 2, som blev den dominerande marktypen och förekommer i flera stämpelvarianter kännetecknade av de karakteristiska ekollonen, ibland på båda sidor, ibland på endast en, och i vissa fall helt utan. Dessa varianter har en spridning från R till RRRR och speglar hur Åbo-myntverket arbetade under pressade och snabbt skiftande förhållanden.
Åren 1557–1558 tillkom Typ 3, där upplagorna minskade kraftigt och sällsyntheten ökade.
Den senare halvmarkpräglingen följer samma mönster: en första typ 1556–1557, följd av en extremt sällsynt typ från 1558, känd i endast några få exemplar och klassad som RRRR.
1 mark 1556 typ 1
Den första typen av Gustav Vasas helmark präglad i Åbo 1556 är en av de mest sällsynta valörerna från myntningens sena period. Präglingen utfördes under myntmästare Hans Hansson och gravören Erik Olofsson, och man räknar med att den totala upplagan för året, när Typ 1 och Typ 2 slås samman, uppgick till 63.232 exemplar. Hur stor del av denna mängd som faktiskt utgör Typ 1 är okänt, men allt tyder på att den verkliga upplagan varit mycket liten.
Endast två exemplar av Typ 1 är idag kända. Det ena dök upp hos Heritage Signature Sale 3109 år 2023, där det graderades till AU53 (ungefär svensk kvalitet 1+) och klubbades för 1.900 USD exklusive provision. Senare analyser har dock lett till bedömningen att detta exemplar troligen är falskt, vilket gör det numismatiskt osäkert.
Det andra kända exemplaret är betydligt bättre dokumenterat och såldes senast via Ahlström 30 år 1984. Tyvärr saknas uppgift om slutpriset, men myntets proveniens är säkerställd och det betraktas som det enda autentiska Typ 1-exemplaret som idag kan hänföras till Åbo-präglingen 1556.
Skillnaderna mellan de två mynten, Ahlströms genuina exemplar och det senare Heritage-exemplaret – är tydliga vid jämförelse av profil, relief och detaljskärpa, och utgör viktiga referenser när man studerar denna extrema raritet.
1 mark 1556 typ 2
År 1556 utgjorde kärnan i Åbos markprägling, och Typ 2 blev den klart dominerande varianten. Präglingen leddes av myntmästare Hans Hansson och gravören Erik Olofsson, och mynten slogs i 50% silver, vägde omkring 12 gram och hade en diameter på 32–36 mm. Den officiella årsupplagan anges till 63.232 exemplar, men eftersom även Typ 1 ingår i siffran är den verkliga mängden Typ 2-markar okänd och sannolikt betydligt lägre.
Det som framför allt kännetecknar Typ 2 är dess ekollonsvarianter, små men avgörande stämpeldetaljer som skiljer typerna åt. Den vanligaste varianten är den med ekollon på båda sidorna, placerade vid kl. 10 på åtsidan och kl. 12 på frånsidan. Denna variant är känd i 14 exemplar, och det senaste såldes via MISAB 35 år 2020, då ett vackert exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 54.000 SEK (+18,75 %).
Betydligt ovanligare är varianten med ekollon enbart på åtsidan, känd i endast 3 exemplar (RRR). Det senaste dök upp på MISAB 42 år 2023, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 40.000 SEK (+18,75 %). Än mer sällsynt är varianten med ekollon endast på frånsidan, känd från Appelgrens notering men inte upptagen i SM-boken. Den är idag unik i privat ägo och såldes senast via Antikören auktion 18 år 1996 för en ej dokumenterad summa.
Slutligen finns varianten helt utan ekollon, en typ med sällsynthetsgrad RRR, känd i fyra exemplar. Det senaste svenska auktionsresultatet kommer från MISAB 38, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 21.000 SEK (+18,75 %). Under 2025 dök ytterligare ett exemplar upp internationellt via Stack’s – L.E. Bruun Collection, graderat till NGC F15 (≈1/1+), vilket klubbades för 2.300 euro (+20 %).
1 mark 1557 typ 1
År 1557 fortsatte Åbo sin markprägling med det som idag är känt som den andra typen med det stora riksvapnet på frånsidan. Den officiella årsupplagan uppgick till 47.963 exemplar, men eftersom även den efterföljande tredje typen ingår i totalsiffran är den verkliga mängden Typ 2-markar från 1557 avsevärt lägre. Detta förklarar den mycket begränsade förekomsten i dag.
Av 1557 års Typ 2 finns sammanlagt sju kända exemplar, fördelade på två tydliga stämpelvarianter. Den vanligaste är varianten med omgraverat årtal 1557/56, där stämpelgravören återanvänt fjolårets stampar och manuellt korrigerat årtalet. Denna variant utgör fem av de sju kända exemplaren och är därmed den vanligare av de två. Ett av de bäst bevarade exemplaren såldes via MISAB 33 år 2019, där myntet, graderat till 1+/01, klubbades för 62.000 SEK (+18,75%).
Betydligt mer sällsynt är varianten med rent årtal 1557, där stämpeln inte visar spår av omgravering. Denna variant är endast känd i två exemplar. Det senaste omsatta såldes via MISAB 15 år 2015, då i kvalitet 1+, för 50.000 SEK (+18,75%).
1 mark 1557 typ 2
Den tredje och sista marktypen från Åbo, präglad under Hans Hanssons ledning och med Erik Olofsson som stämpelgravör, kännetecknas av den stora vapenskölden med tre sköldar på frånsidan, ett motiv som även återkommer på flera av Gustav Vasas markmynt från andra myntorter under samma period. Trots att typen slogs under samma administrativa förhållanden som de tidigare Åbo-markarna är dess förekomst i dag påfallande låg.
Av 1557 års prägling av Typ 3 finns endast tre kända exemplar i privata samlingar. Den extrema rariteten speglar att Typ 3 endast utgjorde en mindre del av den totala årsupplagan, vilken dessutom delas med den föregående typen, och att myntningen i Åbo vid denna tidpunkt skedde under begränsade resurser och med korta produktionsfönster.
Det bäst bevarade exemplaret, och det enda som hittills omsatts på marknaden i modern tid, såldes via MISAB 37 år 2021. Exemplet graderades till 1+/01)(1+ och klubbades för 120.000 SEK (+18,75%). Det är också det enda av de tre kända exemplaren som uppvisar stjärnor vid sidan av myntmästarmärket, i stället för de prickar som annars förekommer på typen. Denna detalj gör exemplaret särskilt intressant som dokument över hur stämpelsnittet varierade även inom denna redan mycket begränsade prägling.
1 mark 1558
Den sista upplagan av Åbos markprägling kom 1558, då myntorten avslutade tre år av intensiv men småskalig produktion med en enda typ – den tredje och avslutande varianten i serien. Till skillnad från 1557 års mycket sällsynta Typ 3:1 är 1558 års mark betydligt bättre representerad i det bevarade materialet. Totalt är 11 exemplar idag kända i privat ägo, med en kvalitetsvariation från 2)(1/1? upp till 01/0, vilket gör den till den mest tillgängliga av Åbo-markarna från perioden, även om den fortfarande är en uttalad raritet.
Det senaste exemplaret som omsattes på marknaden såldes via MISAB 42 år 2023, där ett ovanligt välbevarat mynt i kvalitet 1+/01 klubbades för 82.000 SEK (+18,75%). För samlare som söker typens absoluta toppkvalitet är det intressant att notera att ett exemplar i 01/0 klubbades redan vid MISAB 8 år 2013, då till priset 66.000 SEK (+18,75%), ett resultat som i dagens marknad sannolikt hade landat betydligt högre.
1558 års mark markerar således slutpunkten för Åbos större silverprägling under Gustav Vasas sena tid. Typen förenar ett tydligt och välutfört stämpelarbete med ett relativt litet men samlarvänligt antal bevarade exemplar, vilket gör den till den mest praktiskt nåbara, men fortfarande starkt eftersökta, marktypen från Åbo myntverk innan verksamheten tystnade.
