När Gustav Vasa väl blivit vald till riksföreståndare år 1523 inleddes en ny fas i Åbos myntning. Nu bedrevs verksamheten i kunglig regi och utgjorde en del av uppbyggnaden av det nya svenska riket. Enligt den forskning som Kenneth Jonsson redovisat, med utgångspunkt i den estniske forskaren Ivar Leimus arbeten, organiserades myntningen av Jakob Richerdes, borgmästare i Reval. Richerdes hade under befrielsekriget lånat ut betydande summor till Gustav Vasa och erhöll rätten att driva myntningen som en form av återbetalning. Verksamheten etablerades i Åbo med hjälp av erfaren myntpersonal från Reval, där Leinhart Pauwerman tjänstgjorde som myntmästare och Philips van Foysych som gravör.
Produktionen omfattade huvudsakligen 1 öre med en silverhalt om 4½ lod (cirka 28% silver) samt fyrkar med 2½ lod (cirka 16% silver). De daterade örena från 1523 och 1524 hör idag till de stora rariteterna inom svensk numismatik. Under lång tid ansågs inga fyrkar från Åbo vara kända, men senare forskning har identifierat ett unikt exemplar utan årtal, vilket tillsammans med den uppskattade upplagan om omkring 88.000 fyrkar visar att även denna valör sannolikt präglades i Åbo.
Jonsson visar dessutom att flera mynttyper som tidigare betraktats som Stockholmspräglingar sannolikt i själva verket tillverkades i Åbo eller senare i Reval. De lokala präglingarna kännetecknas av en något grövre gravyr och avviker stilistiskt från de samtida Stockholmsmynten, samtidigt som de tydligt bygger på samma kungliga förebilder. Detta visar att Åbo inte fungerade som en isolerad regional myntort utan som en integrerad del av Gustav Vasas snabbt framväxande myntorganisation.
Myntningspersonalen tycks dock inte ha blivit kvar någon längre tid i Åbo. Enligt de samtida källorna flyttades verksamheten någon gång efter 23 maj 1524 till Reval, där Richerdes fortsatte att prägla svenska fyrkar med Gustav Vasas namn. Produktionen där uppskattas till omkring 80.000 exemplar. Om stamparna följde med från Åbo eller nytillverkades i Reval är fortfarande en öppen fråga, men forskningen visar att de båda myntorterna stod i nära förbindelse med varandra.
Den korta myntningen i Åbo kom därmed att få en betydligt större historisk betydelse än vad den blygsamma produktionen antyder. Den markerar övergången från ett rike präglat av krig och osäkerhet till ett centraliserat kungligt myntväsende under Gustav Vasa och visar hur Finland tidigt integrerades i den nya svenska statsförvaltningen. De få bevarade mynten från Åbo utgör därför några av de viktigaste numismatiska vittnesbörden från rikets första år under Vasadynastin.
Sankt Henriks örtug skiljer sig från Gustav Vasas mynt med kungens namn. Omskriftens HEINRICHVS eller HEINICHVS syftar på Sankt Henrik, biskop och martyr, inte på myntmästaren. Trekronorsskölden förenas med Åbos lokala kännetecken: det krönta A:et och den latinska omskriften MONETA ABOSIENS, som anger ett mynt från Åbo.
Tidpunkten och upphovsmannen är inte säkert fastställda. Mynten fördes tidigare till Sten Sture den äldre. Bengt Hemmingsson har föreslagit en prägling på biskop Arvid Kurcks initiativ under upproret mot danskarna 1521–1522. Senare forskning har med stöd av skattfyndens sammansättning argumenterat för en datering till 1530-talet. Årtalen 1521–1522 bör därför anges som en hypotes.
Arkivmaterial om Åbos myntning på 1520-talet nämner Leinhart Pauwermann och stämpelsnidaren Philippus van Foyssych. Namnen belyser myntverkets kontakter med Reval, men fastställer inte vilka som framställde just dessa stampar.
Örtugarna är viktiga vittnesbörd om Åbos myntning och dess plats i rikets penningcirkulation. Åbomynt har påträffats i svenska skattfynd, vilket visar att de cirkulerade även utanför Finland. De är däremot inte Finlands äldsta säkra myntning: Åbo präglade mynt redan under medeltiden.
Forskningsunderlag: Svensk Numismatisk Tidskrift 3/1999 och Myntstudier 2019:1 .
| Kvalitet | SM 100a Typ 1:1a · HEINRICHVS | SM 100b Typ 1:1b · HEINICHVS |
|---|---|---|
| 1 | — | 24 000 kr* |
| 1+ | — | 73 500 kr |
| 1+/01 | Värderas individuellt | — |




Fyrken i Sankt Henriks namn hör till övergången mellan senmedeltid och tidig Vasatid. Den förknippas med upprorsrörelsen i Finland omkring 1521–1522 och biskop Arvid Kurck, före Gustav Vasas kungliga maktövertagande. Omskriften syftar på Sankt Henrik, Åbo domkyrkas skyddshelgon.
Myntet saknar kungens namn och porträtt. En krona på åtsidan och ett A på frånsidan ger den lilla valören ett enkelt men tydligt bildspråk. Bokstaven och omskriften MONETA ABOENS knyter myntet till Åbo, men fastställer inte den faktiska präglingsorten. I Myntkompaniets katalogisering 2026 anges att myntet sannolikt präglades i Tallinn.
Med sin vikt omkring 0,9 gram och diameter omkring 18 millimeter är fyrken en liten silvervalör med stor historisk betydelse. Den belyser Finlands mynthistoria under en politiskt orolig period, innan Gustav Vasas kungliga myntning hade etablerats där.
Flera dokumenterade exemplar har bedömts till kvalitet 01, ibland med bevarad präglingsglans. Korrosion, rengöring och svag utprägling förekommer dock och påverkar värdet även inom samma kvalitetsgrad.
| Kvalitet | SM 101 Fyrk utan årtal · SEK inklusive köparprovision |
|---|---|
| 1 | 25 000 kr |
| 1+ | 30 000 kr |
| 01 | 35 000 kr |


När Gustav Vasa tog makten 1523 organiserades Åbo som myntort om i kungens tjänst, och det är under denna korta och närmast experimentella period som de två kända 1-örestyperna 1523 och 1524 slogs. Produktionen leddes av myntmästaren Leinhart Pauwermann, medan Philippus van Foyssych stod för stämpelsnittet, samma hantverkare som tidigare skurit upprorspräglingarna några år tidigare, men nu med uppdraget att skapa en officiell kunglig prägling för rikets östra del.
1 öre 1523 är den första och mest ikonografiskt uttrycksfulla. Åtsidan visar en stående Gustav Vasa i full rustning, med ett upplyft svärd i höger hand, delvis innanför en ornamenterad cirkel. Mellan kungens fötter syns det lilla Vasasvärtet, som just under dessa år började etableras som en rikssymbol. Omskriften är satt i latinsk uncialskrift:
GVBERNAT · SVERI · RI ·
vilket översätts till ”Riksföreståndare över Svea rike”, en exakt återgivning av hans officiella titel innan han formellt blev kung.
Frånsidan domineras av en krönt sköld med Tre Kronor, där ett stort A i centrum markerar Åbo som myntort. Under skölden löper ett långarmskors som delar omskriften i fyra segment, en stilistiskt unik konstruktion för tidig Vasatid. Texten lyder:
· MONE · | NOVA | · ABO · | 15Z3,
vilket betyder ”Åbos nya myntning 1523” och tydligt deklarerar att detta är den första kungliga präglingen från Finland. Diameter och vikt varierar något mellan exemplaren, från 29–31 mm och 2,66–4,39 g, vilket avspeglar en prägling där flera stämpel- och flanformat varit i bruk trots den minimala upplagan.
Totalt är endast två exemplar kända av 1 öre 1523 (RRRR). Det senast omsatta, och samtidigt det bäst bevarade, dök upp på Coins.ee auktion 61 år 2023 i kvalitet 1+. Myntet var visserligen perforerat, men trots detta nådde det ett slutpris på 6.060 euro exklusive provision, vilket tydligt visar hur eftertraktad denna typ är även i kompromissat skick. Det andra kända exemplaret, graderat till 1/1+ men med kraftig korrosion, såldes senast via MISAB 34 år 2020 för 76.000 SEK (+18,75 %).
Året därpå följer 1 öre 1524, känt i endast tre exemplar (RRR). Layouten bygger till stor del på föregående års modell men uppdateras med ett nytt och mer utvecklat bildspråk: vapenskölden på frånsidan förenar nu Tre Kronor med korslagda dalpilar, en symbolisk kombination som knyter samman rikets centrala heraldik med Gustav Vasas maktbas i Dalarna. Omskriften G GVBERNA SWEDENRI – MONE NOVA ABO 1524 visar samtidigt en språklig och titulär utveckling i takt med att Gustav Vasa befäste sin ställning som rikets överhuvud.
Det senaste omsatta exemplaret av de tre, graderat till kvalitet 2, klubbades via MISAB 43 år 2023 för 20.000 SEK (+18,75 %). Det bäst bevarade exemplaret av typen är graderat till 1/1+, men har inte varit ute på marknaden i modern tid.




Den odaterade fyrken från Åbo, unik i Helsingfors och upptagen som typ SM 104, hör till den lilla men historiskt betydelsefulla grupp av mynt som präglades under Jakob Richerdes myntorganisation i Åbo 1523–1524. Det är en period då Gustav Vasa precis hade etablerat sin kungliga kontroll över Finland, och där Åbo snabbt omorganiserades till en fungerande myntort under kronans ledning. Just därför är denna lilla fyrk ett av de tydligaste vittnesbörden om hur den nya Vasastaten började ta form i riksdelens östra centrum.
Att fyrken saknar årtal är inte ovanligt i denna fas. Den tidigaste delen av Richerdes produktion blandar daterade och odaterade typer, och de minsta valörerna fick ofta enklare stämpelutförande trots att de ingår i samma myntorganisation. Det unika exemplar som finns bevarat i Helsingfors har en svag men fullt identifierbar stämpelbild, och både bokstavsformer och ikonografi överensstämmer exakt med örena från 1523–1524, vilket gör fyrken till den lägsta valören i Åbos första officiella kungliga myntserie.
Eftersom fyrken endast finns i ett enda känt exemplar saknar vi helt försäljningshistorik, och typen har aldrig erbjudits på auktion i modern tid. Den är därför inte bara en raritet av högsta graden – den är ett unikt dokument från den första organiserade myntproduktionen i Finland under Gustav Vasas styre. I kombination med örena från 1523 och 1524 utgör fyrken den fullständiga valörlinjen från Jakob Richerdes myntning, ett kort men avgörande skede som markerar när Åbo för första gången blev en officiell myntort i det nya svenska riket.
Bild lånad från Nya SM-boken

