svenska myntarkivet - gustav vasa
16 öre (1556 - 1557)
Mellan åren 1556 och 1558 ägde den sista svenska myntningen i Åbo rum. Bakgrunden var det kostsamma kriget mot Ryssland 1555–1557, vilket skapade ett akut behov av stora mängder betalningsmedel. Fyrkantiga klippingmynt gick snabbare att framställa än traditionella runda mynt och var i första hand avsedda att betalas ut till soldater som deltog på Sveriges sida i konflikten.
16 öre-klippingen, som utgjorde den högsta valören, vägde cirka ca 24 gram och mätte omkring 25 × 26 mm. Den tillverkades i två huvudtyper, dels en kvadratisk typ och en typ i rombisk form, vilket speglar den snabba och praktiska produktionen under krigstid.
16 öre 1556
Den första upplagan av 16 öre klippingen från Åbo, präglad år 1556, tillverkades i en upplaga om 8.971 exemplar. Trots denna relativt begränsade produktion har endast ett fåtal exemplar överlevt till modern tid, och idag är endast två exemplar kända i privat ägo.
Den senaste försäljningen ägde rum via Holmasto auktion 163 år 2023, där ett välbevarat exemplar i kvalitet 1+ väckte stort internationellt intresse och klubbades för hela 38.000 euro exklusive provision på 22%. Dessförinnan förekom det andra kända exemplaret i privat ägo vid Holmasto auktion 107 år 2007, vilket ytterligare understryker hur sällan denna upplaga når marknaden.
I offentliga samlingar finns även dokumenterade exemplar. Kungliga Myntkabinettet (KMK) har två exemplar registrerade i sin databas, varav ett återfinns under föremålsnummer 107296_KMK.
16 öre 1557
År 1557 präglades två olika typer av valören 16 öre i Åbo, dels en kvadratisk variant, dels en mer distinkt rombisk variant. Den kvadratiska typen är idag av yttersta raritet och betraktas som unik i offentliga samlingar, där det enda kända exemplaret återfinns vid Uppsala universitets myntkabinett (UUM) under föremålsnummer 100179.
Den rombiska varianten finns i totalt har fem dokumenterade exemplar i privat ägo.
Det senaste exemplaret såldes via Schulman auktion 384 år 2025, där det i kvalitet 1/1+ klubbades för 13.000 euro exklusive provision på 25%. Som referens kan även nämnas två exemplar i kvalitet 1+, vilka klubbades för 160.000 SEK exklusive provision (18,75 %) vid MISAB auktion 15 år 2015, samt 190.000 SEK exklusive provision (18,75 %) vid MISAB auktion 33 år 2019.
Värt att påpeka är att exemplaret som såldes via Schulman tycks vara det enda säkert kända där punkten i sveaskölden saknas. Varför punkten saknas har man ännu inte kunnat fastställa, men parallellen är intressant, även under Erik XIV:s klippingar förekommer nämligen variationer där punkter ibland saknas.
1557 års rombiska 16 öre-klippingar från Åbo i dagsläget kända i sex exemplar på privat hand, varav ett återfinns i Avesta Myntmuseums samlingar. I materialet förekommer typen både med och utan punkt i sveaskölden, men just detta Schulman-exemplar är det enda där man med full säkerhet kunnat konstatera att punkten verkligen inte funnits. Exemplet från Hirsch 1 år 1966, är för anfrätt för att man ska kunna avgöra saken säkert, även om flera detaljplaceringar påminner om Schulman-exemplaret.
I Bengt Hemmingssons studie om Åbo-myntningen (Åbo museicentral, 2022) framgår dessutom att Gustav Vasa var tydligt missnöjd med myntprovet i samband med övergången från kvadratiska till rombiska klippingar, ett tecken på att finhalt och utförande faktiskt var under diskussion. Det räcker inte för att dra slutsatser om punktens funktion i Åbo-klippingarna, men det blir ändå en intressant jämförelse med Erik XIV:s klippingar några år senare, där dokumentation tydligare kopplar vissa markeringar till just silverhalt.
