svenska myntarkivet - gustav vasa
8 öre (1556 - 1557)
Under åren 1556 och 1557 präglades 8 öre klippingar vid myntverket i Åbo, som en del av Gustav Vasas krigsfinansiering under konflikten med Ryssland 1555–1557. För att snabbt kunna producera stora mängder mynt användes klippingformatet, där fyrkantiga myntämnen klipptes ur silverplåt och präglades effektivt.
8 öre-klippingen vägde omkring 12 gram och mätte cirka 21 × 22 mm, vilket gjorde den till en viktig mellannivå i valörsystemet. Den första typen präglades år 1556 i en upplaga om endast 1.488 exemplar, medan 1557 års upplaga är okänd och idag räknas till de stora rariteterna. Myntningen fortsatte under 1557 med ytterligare två typer, där variationerna främst återfinns i årtalets placering, antingen direkt i fältet eller integrerat i skölden.
Särskilt anmärkningsvärd är den tredje typen från 1557, där årtalet återfinns i skölden. Denna variant betraktas idag som unik och bevaras i Kungliga Myntkabinettet
8 öre 1556
Den första upplagan av Gustav Vasas 8 öre klippingar från Åbo, präglad år 1556, tillverkades i en mycket begränsad upplaga om endast 1.488 exemplar. Trots detta är idag inga exemplar dokumenterade i privat ägo, vilket tydligt understryker upplagans extrema sällsynthet.
De få kända exemplaren återfinns istället i offentliga samlingar. Ett exemplar bevaras i Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 122907_KMK, och ytterligare ett exemplar finns i Uppsala universitets myntkabinett (UUM) under föremålsnummer 100181.
8 öre 1557 (typ i)
Följande text är baserad på och sammanfattad från Falcoins artikelarkiv:
Den numismatiska forskningen kring sällsynta mynt kräver ofta många timmars studier av äldre auktionskataloger och referensverk. Belöningen kommer när ett mynts proveniens kan fastställas, och ibland framträder historier som är lika anmärkningsvärda som mynten själva. Ett sådant fall inträffade år 1984, när den då 19-årige Kenneth Stefansson från Norrtälje besökte Ahlströms Mynthandel för att sälja ett mynt inför starten på sitt vuxenliv.
Inledningsvis misstänktes myntet vara en förfalskning, men efter noggrann granskning visade det sig vara ett äkta exemplar av en 8 öre klipping från Åbo, präglad 1557, en typ som vid den tiden inte var känd i privat ägo. De enda tidigare kända exemplaren återfanns i offentliga samlingar och dessutom i sämre skick. När myntet erbjöds på Ahlström auktion 30 år 1984 klubbades det för 80.000 kronor, vilket gjorde det till auktionens mest uppmärksammade objekt.
Myntets proveniens kunde spåras tillbaka till Kenneths farfars morfar, Carl Johan Andersson (1844–1899), en fraktskeppare verksam längs Östersjön och till Finland. Under sina resor hade han byggt upp en mindre samling mynt, vilken sedan ärvdes genom generationerna. Trots att dess historiska och ekonomiska värde länge var okänt, bevarades myntet i anmärkningsvärt gott skick.
Efter att senare ha ingått i en finsk banks samling återkom myntet till marknaden, där det på MISAB auktion 19 år 2016 klubbades för 550.000 kronor exklusive provision, motsvarande cirka 653.000 kronor inklusive avgifter. Historien om denna Åbo-klipping utgör ett av de mest fascinerande exemplen på hur en svensk numismatisk raritet kunnat överleva i privat ägo genom generationer och slutligen bli en av de mest betydelsefulla mynten från Gustav Vasas mynthistoria.
8 öre 1557 (typ ii)
Den senare typen från 1557 präglades i rombisk form och förekommer i två distinkta varianter. Den första varianten, där årtalet återfinns i fälten, är idag känd i endast tre exemplar i privat ägo, vilket gör den till en av de stora rariteterna från Åbo-myntningen. Det senaste exemplaret såldes via Myntkompaniet auktion 17 år 2019, där det i kvalitet 1+)(1/1+ klubbades för 20.755 euro exklusive provision på 21%, ett resultat som tydligt speglar dess betydelse och sällsynthet.
Den andra varianten, typ II, är däremot något av ett numismatiskt mysterium. Exemplarer ligger bevarat i Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 3114411 uppvisar en tydligt avvikande frånsida, där årtalet är placerat i skölden och där initialerna FM framträder i fälten. Betydelsen av dessa initialer har ännu inte kunnat fastställas med full säkerhet, och några samtida dokument som entydigt förklarar deras funktion har ännu inte identifierats. En möjlig tolkning är att FM står för “Finsk mark”, vilket skulle vara logiskt i samtida kontext, då 8 öre motsvarade 1 mark vid denna tid. Detta förblir dock en teori, och vidare forskning krävs för att slutgiltigt kunna fastställa initialernas verkliga betydelse.
