svenska myntarkivet - gustav vasa
stockholmgyllen 1523 och 1528
1 och 1/2 mark präglade i Stockholm under Gustav Vasa tillhör de mest symboliska silvermynten från 1500-talets Sverige. Med kungens porträtt i rustning, svärd, riksäpple och Vasaättens sköld, förmedlar de maktens nya ansikte efter reformationen. Omskriften “GOSTAVS D G SVECORVM REX” och frånsidans “MONETA NOVA STOCKHOLM” markerar en ny början, både politiskt och ekonomiskt. Dessa mynt är mer än betalningsmedel: de är präglade uttryck för ett nytt rike, där Stockholm blivit centrum för kungens auktoritet och kontroll. I dag räknas de till de mest eftertraktade objekten i svensk numismatik.
½ gyllen 1523
Halvgyllen 1523 tillhör utan tvekan de mest mytomspunna och betydelsefulla mynten i hela den svenska mynthistorien. Det är ett unikt exemplar, vars existens knyter samman några av de mest avgörande händelserna under Gustav Vasas maktövertagande, samtidigt som dess ursprung fortfarande omges av vetenskaplig osäkerhet.
Myntet blev först känt i den numismatiska litteraturen genom Bror Emil Hildebrand år 1874, och behandlades därefter mer ingående av hans son Hans Hildebrand i verket om de svenska medeltidsmynten från 1887. Det var Hans Hildebrand som fastställde valören till halvgyllen, baserat på antagandet att åtta gyllen motsvarade en lödig mark silver, vilket skulle ge en gyllenvikt om drygt 26 gram.
Senare behandlades myntet av Thore Gustaf Appelgren, som i sin genomgång av Gustav Vasas mynt föreslog att det bladformade tecknet i frånsidans omskrift kunde kopplas till myntmästaren Anders Hansson. Han förde även fram teorin att myntet kan ha präglats i samband med Gustav Vasas intåg i Stockholm kring midsommar 1523, en tolkning som dock ifrågasatts i modern forskning.
Myntets proveniens kan spåras långt tillbaka. Redan i slutet av 1700-talet finns det dokumenterat i den legendariske samlaren Daniel Georg Neschers anteckningar. I hans handskrivna katalog beskrivs myntet som:
”Dick-penning, väger 15/16 lod. Ytterst sällsynt och verkar inte finnas i någon annan samling. Mycket vacker och välbevarad.”
Efter Neschers försäljning av sin samling år 1808, inför det ryska invasionshotet, kom myntet att ingå i den berömda Bonde-samlingen på Ericsberg, där det förblev i närmare två sekler. Därefter har det passerat genom några av de mest prestigefulla samlingarna i modern tid:
Nescher → Bonde (Ericsberg) → Nordlinds Bonde 5 (2009) → Andreas Kaiser / Künker → Künker 285 (2017) → OF:s samling → Oslo Myntgalleri 40 (2025) → Cocitos samling
Myntet håller en mycket hög kvalitet, bedömd till 1+/01, och har uppnått anmärkningsvärda resultat på marknaden:
275.000 SEK (Nordlinds Bonde 5, 2009)
55.000 euro (Künker 285, 2017)
900.000 NOK (Oslo Myntgalleri 40, 2025)
Trots denna väldokumenterade historia är myntets tillkomst fortfarande höljd i viss osäkerhet, vilket endast ökar dess fascination. På åtsidan framställs Gustav Vasa i helfigur, iförd rustning och mantel, med krona, svärd och riksäpple, tydliga symboler för kunglig makt. Mellan fötterna återfinns Vasaättens sköld, och omskriften lyder:
GOSTAVS D G SVECORVM GVB
(”Gustav av Guds nåde, Sveriges riksföreståndare”)
Att Gustav ännu tituleras riksföreståndare innebär att myntet måste ha präglats före hans formella kungaval den 6 juni 1523.
På frånsidan ses det stora krönta riksvapnet, omgivet av omskriften:
MONETA NOVA STOKOL 1523
(”Nytt mynt Stockholm 1523”)
Detta väcker en särskilt intressant fråga, då Stockholm ännu inte hade fallit i Gustavs händer vid denna tidpunkt, staden kapitulerade först den 17 juni 1523. Att myntet ändå bär myntorten ”STOKOL” talar starkt för att detta var ett medvetet propagandaval, där man symboliskt markerade kontroll över riket innan den faktiskt var fullbordad.
En mer sannolik tolkning än den traditionella är därför att myntet kan kopplas till hövdingamötet i Strängnäs i början av juni 1523, där Gustav valdes till kung med stöd av de lübska representanterna. I denna politiskt laddade situation kan myntet ha fungerat som ett representations- eller propagandamynt, möjligen präglat i fältläger vid exempelvis Brunkeberg eller Södermalm, eller i Svartsjö, där Gustav tidigare haft kontroll och fört förhandlingar.
1 gyllen 1528
Bland alla mynt som präglats under Sveriges historia intar 1 gyllen 1528 en särställning. Myntet räknas inte bara till de största rariteterna inom svensk numismatik, utan representerar även ett av de tydligaste uttrycken för den nya kungamakt som växte fram under Gustav Vasas första regeringsår. Med en vikt omkring 26 gram är det Sveriges första verkliga stormynt och ett av de mest betydelsefulla silvermynt som någonsin präglats i landet.
Stormyntet slogs i Stockholm år 1528, endast fem år efter att Gustav Vasa valts till kung i Strängnäs. Under dessa år hade den nya regimen successivt konsoliderat sin makt och lagt grunden för ett självständigt svenskt kungarike. En avgörande milstolpe blev Västerås riksdag 1527, där kronan övertog stora delar av kyrkans rikedomar och därmed skapade de ekonomiska förutsättningarna för ett starkare centralstyre. Kort därefter, den 12 januari 1528, kröntes Gustav Vasa i Uppsala domkyrka, en ceremoni som markerade Vasadynastins definitiva etablering.
Det är mot denna bakgrund som 1 gyllen 1528 ska förstås. Myntet var sannolikt aldrig avsett för den dagliga handeln utan fungerade snarare som ett representations- och propagandamynt. Den traditionella uppfattningen är att stormyntet präglades i samband med kungens kröning och möjligen även användes som ett krönings- eller kastmynt. Denna tolkning stöds av 1600-talshistorikern Erik Jöransson Tegel, som berättar att Gustav Vasa vid kröningshögtiden lät "utkasta guld, daler och penningar" till folket. Under större delen av 1800- och 1900-talet accepterades denna uppfattning av flera av Sveriges främsta numismatiker, däribland Bror Emil Hildebrand, N.L. Rasmusson, Thore G. Appelgren och Lars O. Lagerqvist.
Myntets konstnärliga utformning skiljer sig tydligt från Gustav Vasas tidigare myntning och är inspirerad av samtida centraleuropeiska stormynt. På åtsidan avbildas Gustav Vasa stående i helfigur, iklädd rustning och mantel, krönt och med svärd samt riksäpple i händerna, symboler för hans världsliga och gudomliga auktoritet. Mellan hans fötter återges Vasaättens vapensköld med det karakteristiska vasakärvet. Omskriften lyder:
GOSTAVS · D · G · SVECORVM · REX
"Gustav av Guds nåde, Sveriges konung."
Frånsidan visar det stora riksvapnet under kunglig krona med omskriften:
MONETA NOVA STOKOL 1528
"Nytt mynt, Stockholm 1528."
Hela kompositionen utgör ett genomtänkt propagandaprogram där Gustav Vasa framställs som Sveriges legitime härskare och grundaren av en ny kungamakt. Stormyntet markerar därmed inte bara introduktionen av en ny högvalör, utan också födelsen av ett nytt politiskt Sverige.
Autenticitetsdebatten
Få svenska mynt har varit föremål för lika omfattande forskning som helgyllen 1528. Under lång tid betraktades myntet som en självklar samtida prägling, men under 1980-talet väcktes en ny vetenskaplig diskussion kring dess ursprung.
I en uppmärksammad studie ifrågasattes om stormyntet verkligen präglats under Gustav Vasas regering eller om det kunde vara en produkt från 1600-talets senare hälft. Invändningarna grundade sig bland annat på gravyrstil, relief, vikt och präglingsteknik.
Den mest omfattande motstudien publicerades av Ulf Ottosson år 1994. Genom en detaljerad stampanalys av samtliga då kända guld-, hel- och halvgyllen kunde han rekonstruera hela präglingsförloppet. Analysen visade att samtliga accepterade helgyllen präglats med en gemensam åtsidesstamp som successivt utvecklade tre tydliga slitningsstadier i kombination med två olika frånsidesstampar. Ett sådant naturligt förlopp är mycket svårt att återskapa genom en senare förfalskning och utgör därför ett starkt tekniskt argument för att mynten verkligen präglades år 1528.
Ottosson jämförde dessutom stormyntets gravyr med Gustav Vasas övriga silvermynt från samma år och fann ett stort antal gemensamma detaljer. Sveakronornas utformning, årtalssiffrorna, vasakärven, korsornamentiken och flera bitecken överensstämmer i hög grad med örena från 1528, vilket talar för att samma gravör eller åtminstone samma myntverk låg bakom båda myntserierna.
Även vikten analyserades. Helgyllenen väger omkring 25–26 gram, vilket tidigare ansetts avvika från övrig svensk myntning. Ottosson visade däremot att vikten väl överensstämmer med flera samtida stormynt från bland annat Livländska orden och Tyska orden i Preussen, vilket gör den fullt rimlig i ett centraleuropeiskt sammanhang.
Han granskade också invändningarna kring relief, stampställningar och präglingsteknik och konstaterade att motsvarande detaljer återfinns på flera samtida europeiska mynt. Några tekniska bevis för en datering till 1600-talet kunde därför inte påvisas.
Ottosson sammanfattade sin studie med den formulering som fortfarande är den mest citerade i debatten:
"Gustav Vasas kröningsmynt från 1528 får anses vara präglat 1528, tills motsatsen bevisats."
Även om frågan fortfarande diskuteras är hans stampstudie den mest omfattande tekniska analys som genomförts av mynttypen och utgör idag det starkaste argumentet för stormyntets autenticitet.
Kända exemplar
Helgyllen 1528 är en av de största rariteterna inom svensk numismatik. Den klassiska genomgången av Bengt Hemmingsson visar att endast fyra helgyllen accepteras som autentiska. Två av dessa finns bevarade i Kungliga Myntkabinettets samlingar medan två finns i privat ägo. Därutöver är ett antal halvgyllen och ett unikt guldavslag kända.
Det mest berömda exemplaret är det tidigare Kungliga Myntkabinettets exemplar, som år 1891 byttes mot Carl Snoilskys unika halvgyllen. Därefter kan myntets historia följas genom några av de mest betydelsefulla samlingarna i svensk och europeisk numismatik:
Kungliga Myntkabinettet → Carl Snoilsky → Lars Emil Bruun → Herman Vogel → Gunnar Ekström → Vera Ekström → Karl-Erik Schmitz → Ulf Ottosson (Ombud åt L. Collins) → Louis Collins → Heritage Rare Coin Gallery → Julius Hagander → Künker Hagander II (2011).
Ett annat museumsexemplar härstammar från den berömda de Geer–von Platen-samlingen, vilken testamenterades till Kungliga Myntkabinettet med villkor att samlingen aldrig fick skingras.
Hemmingssons genomgång visar också hur flera tidigare kända exemplar under årens lopp kunnat identifieras som kopior eller tveksamma mynt. Just den noggranna proveniensforskningen har varit avgörande för att fastställa vilka stormynt som idag accepteras som autentiska.
Ett monument över den svenska statens födelse
1 gyllen 1528 är långt mer än Sveriges första stormynt. Det är ett historiskt dokument från den tid då den svenska nationalstaten tog form. Myntet förenar historia, politik, konst och numismatik på ett sätt som få andra svenska mynt gör.
Dess extrema sällsynthet, den nära kopplingen till Gustav Vasas maktkonsolidering och den omfattande vetenskapliga debatt som omger dess ursprung har gjort det till ett av de mest omskrivna svenska mynten genom tiderna. Samtidigt visar forskningen hur numismatik handlar om betydligt mer än att beskriva ett mynt, genom stampstudier, proveniensforskning och historiska källor går det att följa ett föremåls resa genom nästan fem sekel och samtidigt fördjupa förståelsen för Sveriges tidigaste historia.
För samlare och forskare representerar 1 gyllen 1528 därför inte bara ett av Sveriges mest eftertraktade silvermynt, utan också ett av de främsta numismatiska vittnesbörden om den svenska statens födelse under Vasatiden.
Referenser
Hemmingsson, Bengt.1528 års stormynt – de kända exemplaren. Skandinavisk Numismatik, nr 2, 1976.
Ottosson, Ulf.1528 års stormynt – ett fantasimynt?Myntningen, nr 3–4, 1994.
Appelgren, Thore G. Studier över Gustav Vasas myntning.
Hildebrand, Bror Emil.Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar.
Rasmusson, N.L. Studier över Gustav Vasas myntning.
Lagerqvist, Lars O. Arbeten om Gustav Vasas mynt och Sveriges äldre myntväsende.
Auktionskataloger: Bukowski, Adolf Hess, Ahlström, SBC & Spink samt Künker (Hagander II).
Exemplaret nedan ligger bevarat på KMK under föremålsnummer 106593_KMK
½ gyllen 1528
1/2 Gyllen präglad i Stockholm år 1528 är ett av de mest mytomspunna silvermynten i den svenska mynthistorien. Myntet väger 13,14 gram, har en diameter på cirka 38 mm, en silverhalt på 93,7 %, och saknar känd samtida myntordning – något som ytterligare ökar dess aura av exklusivitet och mystik. Det klassificeras som RRRR i samlarkretsar, vilket innebär att endast ett känt exemplar existerar.
Präglingen skedde under ledning av myntmästare Herman Fossert vid Stockholms myntverk, vilket bekräftas av frånsidans omskrift: "MONETA NOVA STOKOL 1528". På åtsidan återfinns Gustav Vasa i helfigur, med rustning, mantel, krona, svärd och riksäpple, och mellan fötterna syns Vasaättens heraldiska sköld med den ikoniska vasen. Omskriften lyder: "GOSTAVS D G SVECORVM REX" – Gustav av Guds nåde, Sveriges konung.
Det unika exemplaret har en provenienskedja som spänner över tre århundraden. Det tros ha tillhört Elias Brenners samling (†1717) och såldes senare till J.F.H. Oldenburg, som i sina kataloger markerade detta mynt med asterisk, en symbol han använde för att visa att objekten kom från just Brenner. Därefter såldes myntet via Bukowski auktion 113 (lot 394, 1898) till Lars Emil Bruun, vars samling räknas till en av Nordens största och mest betydelsefulla. Efter Hess auktion i Frankfurt 1914, förvärvades det av Axel Lagerman, därefter av Israel Berghman, och sedan vidare till den legendariske amerikanske samlaren Virgil Brand, via Schulmans Mynthandel i Amsterdam.
Efter Brands död 1926 ärvdes myntet av hans bror Horace Brand, som sålde det vidare till Capitol Coins i New York, varifrån det via Hess i Luzern köptes tillbaka till Sverige av Gunnar Ekström år 1947. Efter Ekströms död fanns det i änkan Vera Ekströms ägo, fram till Ahlström auktion 8 (1975) där det såldes för 125.000 kronor exklusive provision, ett mycket högt pris för tiden. Därefter passerade myntet genom händerna på Berndt Ahlström, Jernbeck och såldes återigen på Ahlström auktion 58 (1998), sedan dess är dess nuvarande ägare okänd.
Ett citat från Ahlström auktion 35 kastar ytterligare ljus över dess betydelse:
”Skalden Carl Snoilsky hade en av de bästa samlingarna av svenska mynt på 1800-talet. När han 1878 sålde sin samling till Stiernstedt behöll Snoilsky 9 rariteter, bl.a. 1/2 Gyllen 1528. Detta mynt saknades på KMK och 1891 skedde ett byte så att Snoilsky i stället erhöll KMK:s bästa ex av deras båda 1 Gyllen 1528.”
Ytterligare ett möjligt exemplar har omnämnts, möjligen från Gotthard Minus samling, såld i Riga 1874 och därefter i Carl Snoilskys ägo, men det har aldrig verifierats med bild eller katalognotis, vilket gör det hypotetiskt.
Exemplaret nedan ligger bevarat på KMK under föremålsnummer 106594_KMK
