svenska myntarkivet - gustav vasa
stockholmgyllen 1523 och 1528
1 och 1/2 mark präglade i Stockholm under Gustav Vasa tillhör de mest symboliska silvermynten från 1500-talets Sverige. Med kungens porträtt i rustning, svärd, riksäpple och Vasaättens sköld, förmedlar de maktens nya ansikte efter reformationen. Omskriften “GOSTAVS D G SVECORVM REX” och frånsidans “MONETA NOVA STOCKHOLM” markerar en ny början, både politiskt och ekonomiskt. Dessa mynt är mer än betalningsmedel: de är präglade uttryck för ett nytt rike, där Stockholm blivit centrum för kungens auktoritet och kontroll. I dag räknas de till de mest eftertraktade objekten i svensk numismatik.
½ gyllen 1523
Halvgyllen 1523 tillhör utan tvekan de mest mytomspunna och betydelsefulla mynten i hela den svenska mynthistorien. Det är ett unikt exemplar, vars existens knyter samman några av de mest avgörande händelserna under Gustav Vasas maktövertagande, samtidigt som dess ursprung fortfarande omges av vetenskaplig osäkerhet.
Myntet blev först känt i den numismatiska litteraturen genom Bror Emil Hildebrand år 1874, och behandlades därefter mer ingående av hans son Hans Hildebrand i verket om de svenska medeltidsmynten från 1887. Det var Hans Hildebrand som fastställde valören till halvgyllen, baserat på antagandet att åtta gyllen motsvarade en lödig mark silver, vilket skulle ge en gyllenvikt om drygt 26 gram.
Senare behandlades myntet av Thore Gustaf Appelgren, som i sin genomgång av Gustav Vasas mynt föreslog att det bladformade tecknet i frånsidans omskrift kunde kopplas till myntmästaren Anders Hansson. Han förde även fram teorin att myntet kan ha präglats i samband med Gustav Vasas intåg i Stockholm kring midsommar 1523, en tolkning som dock ifrågasatts i modern forskning.
Myntets proveniens kan spåras långt tillbaka. Redan i slutet av 1700-talet finns det dokumenterat i den legendariske samlaren Daniel Georg Neschers anteckningar. I hans handskrivna katalog beskrivs myntet som:
”Dick-penning, väger 15/16 lod. Ytterst sällsynt och verkar inte finnas i någon annan samling. Mycket vacker och välbevarad.”
Efter Neschers försäljning av sin samling år 1808, inför det ryska invasionshotet, kom myntet att ingå i den berömda Bonde-samlingen på Ericsberg, där det förblev i närmare två sekler. Därefter har det passerat genom några av de mest prestigefulla samlingarna i modern tid:
Nescher → Bonde (Ericsberg) → Nordlinds Bonde 5 (2009) → Andreas Kaiser / Künker → Künker 285 (2017) → OF:s samling → Oslo Myntgalleri 40 (2025) → Cocitos samling
Myntet håller en mycket hög kvalitet, bedömd till 1+/01, och har uppnått anmärkningsvärda resultat på marknaden:
275.000 SEK (Nordlinds Bonde 5, 2009)
55.000 euro (Künker 285, 2017)
900.000 NOK (Oslo Myntgalleri 40, 2025)
Trots denna väldokumenterade historia är myntets tillkomst fortfarande höljd i viss osäkerhet, vilket endast ökar dess fascination. På åtsidan framställs Gustav Vasa i helfigur, iförd rustning och mantel, med krona, svärd och riksäpple, tydliga symboler för kunglig makt. Mellan fötterna återfinns Vasaättens sköld, och omskriften lyder:
GOSTAVS D G SVECORVM GVB
(”Gustav av Guds nåde, Sveriges riksföreståndare”)
Att Gustav ännu tituleras riksföreståndare innebär att myntet måste ha präglats före hans formella kungaval den 6 juni 1523.
På frånsidan ses det stora krönta riksvapnet, omgivet av omskriften:
MONETA NOVA STOKOL 1523
(”Nytt mynt Stockholm 1523”)
Detta väcker en särskilt intressant fråga, då Stockholm ännu inte hade fallit i Gustavs händer vid denna tidpunkt, staden kapitulerade först den 17 juni 1523. Att myntet ändå bär myntorten ”STOKOL” talar starkt för att detta var ett medvetet propagandaval, där man symboliskt markerade kontroll över riket innan den faktiskt var fullbordad.
En mer sannolik tolkning än den traditionella är därför att myntet kan kopplas till hövdingamötet i Strängnäs i början av juni 1523, där Gustav valdes till kung med stöd av de lübska representanterna. I denna politiskt laddade situation kan myntet ha fungerat som ett representations- eller propagandamynt, möjligen präglat i fältläger vid exempelvis Brunkeberg eller Södermalm, eller i Svartsjö, där Gustav tidigare haft kontroll och fört förhandlingar.
1 gyllen 1528
Det mynt ni ser nedan är ett gyllen präglat år 1528 i Stockholm, ett av de mest symbolbärande och laddade mynten från Gustav Vasas tid. Det representerar kulmen på en utveckling som inleddes redan år 1523, då de första gyllen präglades i samband med kungavalet i Strängnäs. Men gyllen 1528 är något mer än bara ett mynt, det är en numismatisk spegelbild av ett nytt kungadöme. Samma år kröntes Gustav Vasa i Uppsala domkyrka den 12 januari, och detta gyllen präglades troligen som en del av denna högtidliga kröning. Det är samtidigt ett politiskt laddat föremål, tillkommet i en tid då statens ekonomi stärktes genom reformationens beslag av kyrkans rikedomar, beslutade vid Västerås riksdag 1527.
På åtsidan av gyllenet ses kungen i helfigur, stående i rustning och mantel, beväpnad med svärd, krönt och med riksäpple i handen – de klassiska regentsymbolerna. Mellan hans fötter syns Vasaättens heraldiska sköld med vasen, det stiliserade sädeskärvet. Omskriften lyder:
GOSTAVS D G SVECORVM REX – ”Gustav av Guds nåde, Sveriges konung”.
Frånsidan pryds av det stora riksvapnet, krönt och vilande på ett kors, omgiven av texten:
MONETA NOVA STOKOL 1528, vilket översatt blir ”nytt mynt Stockholm 1528” – ett tydligt budskap om en ny regim, ett nytt Sverige och ett nytt myntsystem.
Gyllenet är en ovanlig valör i det svenska myntsystemet och dess exakta funktion har varit föremål för diskussion. Den mest troliga tolkningen är att det rör sig om ett kastmynt, ett praktmynt som delades ut till folket vid särskilt högtidliga tillfällen. Peder Svarts krönika berättar att man vid Gustav Vasas kröning ”utkastade guld, daler och penningar”, vilket ger viss historisk tyngd åt tolkningen.
Det bäst kända exemplaret av 1 Gyllen 1528 håller kvalitet 01 och är ett av de mest väldokumenterade gyllenmynten från denna epok. Det började sin resa i Kungliga Myntkabinettets samlingar, men blev föremål för ett unikt byte år 1891. Carl Snoilsky, en av 1800-talets mest framstående svenska myntsamlare och tillika skald, erhöll då KMK:s bästa exemplar av gyllen 1528 i utbyte mot ett annat raritetsmynt. Han hade vid försäljningen av sin samling till A.W. Stiernstedt 1878 behållit nio av de mest unika objekten, däribland ett ½ gyllen 1528, men detta byte markerade ett undantag.
Efter Snoilsky gick myntet via Bukowski auktion 155 (1903) in i Lars Emil Bruuns samling, innan det såldes 1914 på Adolf Hess auktion ”Bruun del 1” och köptes av Herman Vogel. Efter Vogels död 1926 togs det över av Gunnar Ekström, där det ingick i hans samling fram till 1969. Därefter fanns det i Vera Ekströms ägo till 1987 då det såldes på Ahlström auktion 35 för 380.000 SEK exklusive provision.
Efter försäljningen hamnade det hos Karl-Erik Schmitz, och därefter gick det vidare till SBC & Spinks auktion i Zürich (lot 22) 1989. Därifrån passerade det vidare till Ulf Ottosson, Lous Collins (USA) och Heritage Rare Coin Gallery, innan det dök upp på SBV 28 (1991). I samband med denna försäljning införlivades det i Julius Haganders samling, där det förvarades fram till hans bortgång. På Künker auktion 196 (2011) såldes myntet vidare för 180.000 euro exklusive provision, vilket ytterligare bekräftar dess status som ett av de mest eftertraktade guldföremålen från Sveriges 1500-tal.
Ytterligare exemplar har figurerat i äldre kataloger, men deras öden är mer svårspårade. Oldenburgs nr 294 såldes via Bukowski 113:352 (1898), vidare till Bonnier och därefter Holmberg auktion 70 (1906). Ett annat exempel kommer från de Geer/von Platens samling, som testamenterades till KMK före 1888, med uttrycklig önskan om att samlingen inte skulle skingras. Trots detta bytte ett av exemplaren ändå plats i samband med affären med Snoilsky.
Det har även funnits misstankar kring vissa exemplar. Thore G. Appelgren ska ha avfärdat Oldenburg-exemplaret som en förfalskning, vilket kan innebära att det inte längre existerar i det cirkulerande samlarskiktet.
Exemplaret nedan ligger bevarat på KMK under föremålsnummer 106593_KMK
½ gyllen 1528
1/2 Gyllen präglad i Stockholm år 1528 är ett av de mest mytomspunna silvermynten i den svenska mynthistorien. Myntet väger 13,14 gram, har en diameter på cirka 38 mm, en silverhalt på 93,7 %, och saknar känd samtida myntordning – något som ytterligare ökar dess aura av exklusivitet och mystik. Det klassificeras som RRRR i samlarkretsar, vilket innebär att endast ett känt exemplar existerar.
Präglingen skedde under ledning av myntmästare Herman Fossert vid Stockholms myntverk, vilket bekräftas av frånsidans omskrift: "MONETA NOVA STOKOL 1528". På åtsidan återfinns Gustav Vasa i helfigur, med rustning, mantel, krona, svärd och riksäpple, och mellan fötterna syns Vasaättens heraldiska sköld med den ikoniska vasen. Omskriften lyder: "GOSTAVS D G SVECORVM REX" – Gustav av Guds nåde, Sveriges konung.
Det unika exemplaret har en provenienskedja som spänner över tre århundraden. Det tros ha tillhört Elias Brenners samling (†1717) och såldes senare till J.F.H. Oldenburg, som i sina kataloger markerade detta mynt med asterisk, en symbol han använde för att visa att objekten kom från just Brenner. Därefter såldes myntet via Bukowski auktion 113 (lot 394, 1898) till Lars Emil Bruun, vars samling räknas till en av Nordens största och mest betydelsefulla. Efter Hess auktion i Frankfurt 1914, förvärvades det av Axel Lagerman, därefter av Israel Berghman, och sedan vidare till den legendariske amerikanske samlaren Virgil Brand, via Schulmans Mynthandel i Amsterdam.
Efter Brands död 1926 ärvdes myntet av hans bror Horace Brand, som sålde det vidare till Capitol Coins i New York, varifrån det via Hess i Luzern köptes tillbaka till Sverige av Gunnar Ekström år 1947. Efter Ekströms död fanns det i änkan Vera Ekströms ägo, fram till Ahlström auktion 8 (1975) där det såldes för 125.000 kronor exklusive provision, ett mycket högt pris för tiden. Därefter passerade myntet genom händerna på Berndt Ahlström, Jernbeck och såldes återigen på Ahlström auktion 58 (1998), sedan dess är dess nuvarande ägare okänd.
Ett citat från Ahlström auktion 35 kastar ytterligare ljus över dess betydelse:
”Skalden Carl Snoilsky hade en av de bästa samlingarna av svenska mynt på 1800-talet. När han 1878 sålde sin samling till Stiernstedt behöll Snoilsky 9 rariteter, bl.a. 1/2 Gyllen 1528. Detta mynt saknades på KMK och 1891 skedde ett byte så att Snoilsky i stället erhöll KMK:s bästa ex av deras båda 1 Gyllen 1528.”
Ytterligare ett möjligt exemplar har omnämnts, möjligen från Gotthard Minus samling, såld i Riga 1874 och därefter i Carl Snoilskys ägo, men det har aldrig verifierats med bild eller katalognotis, vilket gör det hypotetiskt.
Exemplaret nedan ligger bevarat på KMK under föremålsnummer 106594_KMK
