Swemynt
svenska myntarkivet - gustav vasa

16 ÖRE (2 MARK) 1556 - 1560

Valören 16 öre, motsvarande 2 mark, präglades i Stockholm mellan 1556 och 1560 under Gustav Vasas sista regeringsår. Mynten hade en vikt på cirka 24,04 gram, en diameter på 37–41 mm och bestod av 50% silver. Präglingen markerade en återupptagning av denna valör, som tidigare endast slagits vid Svartsjö myntverk 1543–1544.
Verksamheten i Stockholm leddes av myntmästare Jost Höijer, och gravyrarbetet tillskrivs för åren 1556–1557 en okänd mästare, medan Erik Olofsson var ansvarig gravör från och med 1558.
Motivmässigt följer Stockholmspräglingarna samma utformning som Svartsjömynten. Åtsidan visar det svenska riksvapnet med en vase (sädeskärve) i hjärtskölden, omgiven av den latinska omskriften ”BEATVS QVI TIMET DOMINVM”Säll den som fruktar Herren. Frånsidan består av en kvadratisk textpanel i sex rader med bladornamentik, där ovanför anges präglingsåret och under texten valörbeteckningen XVI ÖRE. Omskriften lyder: ”GOSTAVS D G SWECORUM GOTTORVM WANDALORVM Q 3 REX”, vilket översätts till Gustav, av Guds nåde, svears, götars och venders konung.
Flera varianter är kända från åren 1556–1560. 1556 och 1557 års typ tros endast finnas i offentliga samlingar, 1558 klassad som RRR, och 1559 förekommer i tre versioner: en med korrekt omskrift (DALORVM), en med felstavningen DATORVM, samt en unik typ slagen med åtsidesstamp från Svartsjö. 1560 års utgåva är klassad som RR.
16 öre 1556 16 öre 1557 16 öre 1558 16 öre 1559 16 öre 1560

16 öre (2 mark) 1556

Efter ett tolvårigt avbrott återupptogs präglingen av valören 16 öre / 2 mark år 1556, nu med Stockholm som myntort. Denna första årgång från återupptagandet är idag endast känd från offentliga samlingar, inga exemplar i privat ägo är dokumenterade.
Totalt är tre exemplar kända: två bevaras på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 107322_KMK och 107323_KMK, medan det tredje finns i den Antellska samlingen i Helsingfors.

16 öre (2 mark) 1557

Av 1557 års upplaga av 16 öre / 2 mark finns endast ett känt exemplar dokumenterat, och det bytte ägare senast via Ahlström auktion 31 år 1985, då det såldes i kvalitet 1/1+ för en okänd slutsumma och förvärvades av Kungliga Myntkabinettet (KMK) och är idag en del av deras samling, där det återfinns under föremålsnummer 107142_KMK.
En jämförelse mellan bilden i Ahlströms katalog och KMK:s exemplar visar tydligt att det rör sig om samma mynt, detaljerna är identiska i alla avseenden.

16 öre (2 mark) 1558

1558 års 16 öre (2 mark) är betydligt vanligare än de föregående årgångarna och tre exemplar är idag kända i privat ägo. Det senast dokumenterade exemplaret såldes via MISAB 35 år 2020 i kvalitet 1/1+ för 21.000 SEK exklusive provision.

16 öre (2 mark) 1559

1559 års 16 öre (2 mark) är det vanligast förekommande årtalet inom denna valör och förekommer i tre distinkta varianter.
Den första och vanligaste varianten känns igen på stavningen "DALORVM" i omskriften på åtsidan. Trots sin relativa förekomst är även denna variant sällsynt, med 16 kända exemplar. Det senaste såldes via MISAB 42 år 2023 i kvalitet 1/1+ för 18.500 SEK exklusive provision.
Den andra varianten har istället stavningen "DATORVM" och är något mer svårfunnen, med 7 kända exemplar. Senaste försäljningen skedde via MISAB 38 år 2022, då ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 26.000 SEK exklusive provision.
Den tredje varianten är unik och skiljer sig genom att ha en åtsidesstamp från Svartsjö istället för Stockholm. Detta mynt är idag endast känt i ett enda exemplar, som förvaras i den Antellska samlingen i Helsingfors.

16 öre (2 mark) 1560

Den sista upplagan av 16 öre (2 mark) under Gustav Vasa präglades år 1560. Av denna årgång är åtta exemplar i privat ägo dokumenterade.
Ett av dessa exemplar har bytt ägare två gånger under de senaste fem åren. Första gången såldes det via Myntkompaniet 22 år 2022, då det klubbades i kvalitet 1/1+ för 2.347 euro exklusive provision. Samma mynt dök upp igen ett halvår senare via Myntkompaniet 24, där det klubbades för 2.343 euro exklusive provision.