svenska myntarkivet - gustav vasa
daler 1542 - 1550
Dalern var ett internationellt handelsmynt, baserat på principen att ett visst mynt skulle hålla en bestämd silverhalt och vikt. Själva begreppet daler kommer från ”taler”, en myntvalör som först präglades år 1518 i Joachimsthal i nuvarande Tjeckien. Den fick snabbt spridning över Europa som en stabil värdebärare i större transaktioner.
I Sverige präglades den första dalern år 1534, under Gustav Vasas regering. Det var också då man inledde tillverkningen av halvdalrar och kvartsdalrar. Att Sverige började tillverka egna dalrar hade flera skäl. Framför allt användes de till att betala legotrupper och till att ekonomiskt stötta Kristian III, Gustav Vasas allierade i det danska inbördeskriget, Grevfejden (1534–1536). Striderna riktade sig mot anhängarna till den avsatte Kristian II, som hade stöd från bland annat Lübeck. Myntningen fungerade alltså som ett direkt verktyg i den utrikespolitiska strategin.
Gustav Vasas första dalrar präglades i Stockholm och markerade därmed starten på stormyntens epok i svensk myntning. Under detta historiska år tillverkades fyra olika typer av 1 daler, alla i höghaltigt silver från Sala silvergruva (95,3%) och med en imponerande diameter på upp till 41 mm. Eftersom inga samtida myntförordningar från tiden har bevarats, baseras all vår kunskap på de bevarade exemplaren.
De fyra typerna har fått namn efter kungens framtoning och attribut på myntets åtsida:
”Baretten” visar Gustav Vasa stående med barett, utan årtal i omskriften.
”Kronan” är den första där årtalet syns på frånsidan, vid riksskölden.
”Svärdet” introducerar ett nytt motiv där kungen håller ett svärd.
”Spiran” präglades både 1534 och 1535 och finns i flera porträttvarianter.
Under 1537 präglades ytterligare en typ, idag endast känd från offentliga samlingar, och 1559 utkom den sista kända dalern under Gustav Vasa. Denna senare typ har en något lägre silverhalt på 87,5% och ett moderniserat porträtt av kungen. Två varianter förekommer: en med stavningen ADIVVA, och en mycket ovanlig med ALIVVA, båda graverade av Erik Olofsson.
daler 1534 (baretten)
Detta är Sveriges allra första daler. Den praktfulla 1 dalern från 1534, med stående Gustav Vasa iförd barett, räknas som en av de stora klassikerna inom svensk numismatik, och är därför ytterst sällsynt. En stor del av upplagan försvann redan under 1500-talet till utlandet, främst som en följd av de enorma kostnaderna för kriget mot Lübeck och kampen mot anhängarna till den avsatte Kristian II. Mynten användes både som soldbetalning och som ekonomiskt stöd till Gustav Vasas allierade, framför allt Kristian III, Danmarks blivande kung. Detta stöds även av bevarade samtida källor som nämner stora betalningsflöden till främmande makter.
Idag är endast 6 exemplar av den så kallade Baretten kända. Under senare år har två försäljningar varit särskilt uppmärksammade. Ett av de bättre bevarade exemplaren såldes via MISAB 15 år 2015, i kvalitet 1+/01)(1+, där myntet klubbades för 740.000 SEK exklusive provision. Ett annat exemplar i kvalitet 1/1+ såldes genom MISAB 21 år 2017. Detta mynt har dessutom en särskilt intressant proveniens, det gick på Appelgrens auktion 15 år 1912 för 401 SEK, vilket motsvarar cirka 25.000 SEK i dagens penningvärde (2025). Efter försäljningen på MISAB klubbades samma exemplar återigen hos Künker auktion 337 år 2020, där det såldes för 52.000 euro exklusive provision.
daler 1534 (kronan)
”Kronan” är den andra typen av Gustav Vasas dalrar från 1534 och den enda där årtalet placerats på frånsidan, intill riksskölden. Myntet präglades i Stockholm av myntmästaren Anders Hansson, i höghaltigt silver från Sala och med en vikt på 29,44 gram. På åtsidan ses Gustav Vasa i helfigur, iförd knäkort mantel och kunglig krona, hållande rikssvärd och riksäpple. Frånsidan visar det stora krönta riksvapnet, med ätten Vasas vase i hjärtskölden.
Av typen Kronan finns idag två dokumenterade varianter: en vanligare med årtal från 1534 (klassad R), samt ett unikt exemplar utan årtal (förvarat på Uppsala universitets myntkabinett), troligen en tillfällighetsprägling där ”Kronans” åtsida kombinerats med ”Barettens” frånsida.
Totalt är 12 exemplar av ”Kronan” kända idag, vilket gör den något vanligare än Baretten, men fortfarande mycket sällsynt. Under 2020-talet har sex olika exemplar sålts offentligt, vilket ger en ovanligt tydlig prisbild. De fyra senaste försäljningarna visar tydligt efterfrågan:
MISAB 48 (2026): senaste svenska försäljningen, kvalitet 1+/01, klubbad för 465.000 SEK exkl. provision (+21%)
Künker 425 (juli 2025): kvalitet 1/1+, klubbad för 17.000 euro exkl. provision
Künker 422 (mars 2025): kvalitet 1+, såld för 18.000 euro exkl. provision
Stack’s L. E. Bruun del I (hösten 2024): kvalitet 1+, klubbad för 19.000 euro
daler 1534 (SVÄRDET)
Den tredje typen av Gustav Vasas daler från 1534 kallas ”Svärdet” och skiljer sig tydligt från de tidigare typerna genom sitt motiv. På åtsidan ses kungen i bröstbild, iförd kappa och hållande ett svärd i höger hand. I fältet intill bröstbilden står årtalet 1534, uppdelat på varsin sida om porträttet, ett formspråk som gör typen särskilt lätt att identifiera. Frånsidan visar det stora krönta riksvapnet, med Vasavapnet i hjärtskölden, likt övriga typer från samma år.
Endast tre exemplar av ”Svärdet” är idag kända, vilket gör den till en av de mest sällsynta dalertyperna från Gustav Vasas första prägling. Senast såldes ett exemplar via MISAB 15 år 2015, i kvalitet 1/1+)(1+, med ett slutpris på 480.000 SEK exklusive provision. Just detta mynt har dessutom en imponerande proveniens, med tidigare hemvist i både Sven Svenssons och Gunnar Ekströms samlingar, två av Sveriges mest tongivande numismatiska namn.
daler 1534 (spiran)
Den fjärde typen av Gustav Vasas daler från 1534 kallas ”Spiran” och utmärker sig tydligt genom sina kungliga attribut. På åtsidan ses kungen i bröstbild, iförd kappa och krona, hållande både spira och riksäpple, symboler för kunglig makt och gudomlig rätt. Även här är årtalet 1534 uppdelat i fältet på varsin sida om porträttet. Frånsidan visar, liksom hos övriga typer, det stora krönta riksvapnet, med Vasavapnet i hjärtskölden.
Av 1534 års Spiran-typ finns idag endast sju kända exemplar i privat ägo. Det senaste som såldes publikt i Sverige gick via MISAB 21 år 2017, i kvalitet 1/1+, och klubbades för 260.000 SEK exklusive provision. Värt att notera är att de övriga fyra exemplaren inte förekommit på auktion sedan 1900-talet, vilket gör 1534-års Spiran till en både sällsynt och eftersökt dalertyp med stor samlarmässig betydelse.
Via Stacks & Bowers 3:e L. E. Bruun auktion hösten 2025 såldes Bruuns exemplar av spiran för 38.400 euro (ca 505.000 SEK inklsuive provision och valutaväxling), graderat till NGC VF30.
daler 1535 (spiran)
”Spiran” blev den enda av Gustav Vasas dalertyper från 1534 som fortsatt präglades även under 1535, vilket gör den särskilt intressant ur både historiskt och numismatiskt perspektiv. Under detta år framställdes två distinkta varianter av typen.
Den vanligare varianten, ofta kallad ”lilla huvudet”, visar Gustav Vasa med ett oproportionerligt litet porträtt. Denna typ är relativt sett vanlig, med 16 dokumenterade exemplar i privat ägo, och förekommer med viss regelbundenhet på auktion. De två senaste försäljningarna skedde via MISAB 45 år 2024, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 230.000 SEK, samt via Oslo Myntgalleri 40 år 2025, där ett annat exemplar i 1/1+ gick för 120.000 NOK.
Betydligt ovanligare är varianten med stort huvud, som endast är känd i två exemplar. Det senast noterade såldes via Nordlinds auktion Bonde 3 år 2008, i kvalitet 1+, där det klubbades för 240.000 SEK exklusive provision. Det andra exemplaret har en betydligt äldre proveniens och återfinns i Reichenbachs mynt- och medaljsamling, del 7 från år 1894.
daler 1559
Gustav Vasas sista daler präglades vid myntverket i Stockholm år 1559, hela 24 år efter den föregående dalermyntningen från samma ort. Denna utgåva markerar avslutningen på Gustav Vasas stormyntproduktion, präglad bara ett år före kungens död den 29 september 1560. Upplagan var relativt begränsad, med endast 9.500 exemplar tillverkade.
På åtsidan ses en åldrande Gustav Vasa, avbildad med långt, yvigt skägg, iförd rustning, krona och hållande svärd och riksäpple. Nedanför figuren återfinns det stora riksvapnet. Frånsidan domineras av en stående Kristusgestalt i mantel, placerad på ett jordsegment, en kraftfull religiös symbolik. Den latinska omskriften lyder:
”SALVATOR MUNDI ADIVVA NOS”
vilket betyder ”Världens frälsare, hjälp oss”. Det konstnärliga uttrycket antyder att den nederländske konstnären Wilhelm Boy låg bakom förlagan. Han var även verksam som hovkonstnär och formgav bland annat kungens gravvård i Uppsala domkyrka.
1559 års daler förekommer i två varianter. Den vanligaste har stavningen ADIVVA, medan en extremt sällsynt felstavningsvariant med ALIVVA endast är känd i fyra exemplar. Ett av dessa såldes via MISAB 2 år 2010, i kvalitet 1+/01, för 82.000 SEK exklusive provision, utan att felstavningen då uppmärksammades i katalogtexten.
Den vanliga varianten är betydligt mer förekommande. Ett exemplar har figurerat på de tre kvalitetsauktionerna hos MISAB tätt inpå varandra, nr 45, 46 och 48, med följande resultat:
