svenska myntarkivet - gustav vasa

örtug / ½ öre (1524, 1528 - 1531)

Örtugen var en central valör i Gustav Vasas tidiga myntning och präglades i stor utsträckning efter 1523. I en bevarad avskrift av en myntordning, sannolikt från 1522 eller 1523, fastslogs örtugens idealvikt till 1,46 gram.

Vid Västerås myntverk präglades örtugar med stor variation i motiv och utformning under perioden 1524–1531. Mynten vägde mellan 1,5 och 1,7 gram och höll en silverhalt på 31,25–46,9%.

Den första typen, präglad 1524 under myntmästare Günther Laays, saknar årtal men visar tydligt myntorten i omskriften MONETA NOVA WESTARS. Frånsidan pryds av en trekronorsköld, medan åtsidan visar en vapensköld med bokstaven A, som står för Aros, det äldre namnet för Västerås (Westra Aros betyder ”åmynning”). Denna typ synes idag endast bevarad i officiella samlingar.

Under Anders Hanssons tid som myntmästare (1528–1531) följde flera nya typer och varianter. Dessa uppvisar skillnader i både omskrift, sköldar och årtalsangivelser (1529, 29, 1530 och 1531), vilket gör serien komplex. De flesta är idag klassade som sällsynta till mycket sällsynta, medan vissa varianter är unika eller endast förekommer i museisamlingar.

Till detta kommer även en hybridprägel från omkring 1529–1530, klassad som RRRR, vilket gör den till en av de allra mest sällsynta kända örtugarna från Västerås.

örtug u.å (1524)

Denna första kända typen av Gustav Vasas örtug präglades vid myntverket i Västerås år 1524 under myntmästare Günther Laays. Myntets vikt var fastställd till 1,46 gram med en silverhalt på omkring 46,9%. På åtsidan syns en krona ovanför bokstaven G, omgiven av tre små rosor. Frånsidan visar en trekronorssköld, omgiven av omskriften som anger myntorten.

Om man jämför denna variant med en samtidig örtug präglad i Stockholm ser man att skillnaderna är mycket små. Egentligen är det endast frånsidans omskrift som skiljer. På Stockholmsexemplaret avslutas texten med STOKH, medan omskriften på Västerås-exemplaret tycks sluta med WASTAI eller liknande. Dessa tidiga bokstäver är ofta svårtydda och kan variera mellan exemplaren.

örtug 1529

År 1529 var det första året som Gustav Vasas örtugar präglade i Västerås fick årtal, och i samband med detta framställdes två tydliga huvudvarianter, en med helt årtal “1529” och en med förkortat årtal “29”.

Varianten med helt årtal 1529 är den sällsyntare av de två och är idag känd i endast fem exemplar. Senast ett sådant exemplar såldes var vid Schulman 390 år 2026, då ett mynt i kvalitet 1/1+ klubbades för 4.360 kr exklusive provision.

Varianten med det förkortade årtalet “29” förekommer något oftare och finns dokumenterad i 21 kända exemplar. Den senaste försäljningen skedde vid MISAB 35 år 2020, där ett exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 3.200 kr exklusive provision.

örtug 1531

Upplagan från 1531 förekommer i tre tydligt åtskilda varianter. Den absolut sällsyntaste varianten, som delar vissa drag med 1530 års typ, kännetecknas av två bågar upptill på frånsidan och är idag endast känd i offentliga samlingar.

Därtill finns en variant utan årtal, klassad som RRR, med omkring fem kända exemplar i privat ägo, vilket gör den till en av de mest eftertraktade typerna i serien.

Den vanligast förekommande varianten är den med årtal, där minst 25 exemplar är kända, vilket fortfarande är en låg siffra i absoluta termer men betydligt mer tillgänglig för samlare.

Senast sågs varianten med årtal på auktion hos Myntauktioner i Sverige AB (MISAB 48, 2026), där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för 2.400 kr (+21%). Under samma auktion framkom även det bäst kända exemplaret av varianten utan årtal, vilket i kvalitet 1+ nådde hela 18.000 kr (+21%), ett resultat som tydligt speglar dess extrema raritet.

Värderingsmässigt kan den vanligare varianten med årtal uppskattas till cirka:

1.250 kr i kvalitet 1

2.750 kr i kvalitet 1/1+

5.000 kr i kvalitet 1+