svenska myntarkivet - johan iii

1 mark 1575 - 1592

Johan III:s 1 mark präglades i två huvudperioder, först 1575 och 1579 med kungens porträtt, sedan 1590–1592 med vase och sveakronor. De tidiga mynten har hög silverhalt på 87,5% och är extremt sällsynta, där flera varianter är RRR, RRRR-klassade eller endast finns i offentliga samlingar. Från 1590 infördes ett nytt utseende med lägre silverhalt (ner till 9%), där årsvisa upplagor är kända och över 1,3 miljoner exemplar präglades 1592.

Variationsrikedomen i omskrifter och ornamentik gör serien särskilt intressant för typ- och variantinsamlare, med vissa varianter helt unika eller ej ännu belagda. Serien speglar tydligt Vasatidens ekonomiska press, gravörernas detaljrikedom och den pågående devalveringen under Johan III:s sena regeringstid

1 mark 1575

År 1575 präglades Johan III:s första upplaga av 1 marken, och den förekommer idag i två dokumenterade varianter. Den variant man anser vara den tidigaste har omskriften "STOKHOLM" på frånsidan, medan den andra bär texten "REG SVECIE", vilket tyder på en mer representativ och formellt justerad version. Båda är extremt sällsynta.

Varianten med STOKHOLM är idag RRR-klassad, med endast fem kända exemplar. Det senast sålda exemplaret dök upp på MISAB 38 år 2022, där det klubbades i kvalitet 1/1+ för 25.000 SEK exklusive provision. Myntet hade då kommentaren: "Varit infattad och förgylld. Rengjord."

Den andra varianten, med REG SVECIE, är ännu mer sällsynt och idag unik i privat ägo. Endast ett enda exemplar är känt, och detta såldes senast via Oslo Myntgalleri 41 år 2025 i kvalitet 1+ för 55.000 NOK exklusive provision.

1 mark 1579

1579 års upplaga av Johan III:s 1 mark är idag helt okänd i privat ägo. Endast ett dokumenterat exemplar existerar, och det förvaras på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 107949_KMK. Myntet donerades till samlingen som en gåva från Sven Svenssons stiftelse, sannolikt eftersom KMK vid tidpunkten saknade detta årtal

1 mark 1590

År 1590 återupptogs präglingen av Johan III:s 1 mark efter ett elva år långt uppehåll, och markerade samtidigt inledningen på en ny fas i valörens historia. Denna upplaga präglades i en silverhalt på 39,8 %, vilket tydligt framgår genom de blommor som placerats i omskriften på frånsidan, en kodad symbol för metallinnehållet som endast ett fåtal kände till under samtiden.

Präglingen utfördes i två distinkta varianter, som är lätta att skilja åt när man har dem sida vid sida. Den ena varianten har linjer som sträcker sig upp till vänster, medan den andra har linjer upp till höger. Vänstervarianten är den vanligaste av de två och klassas idag som R, med 14 kända exemplar. Det senast sålda exemplaret dök upp på MISAB 40 år 2022, där det i kvalitet 1+/01 klubbades för 21.000 SEK exklusive provision.

Högervarianten är betydligt mer sällsynt och klassas som RRR, då endast fyra exemplar är dokumenterade i privat ägo. Det senaste kända exemplaret såldes via MISAB 6 år 2012 i kvalitet 1+ för 14.000 SEK exklusive provision.

symbolerna 1591 - 92

Det är här numismatiken blir verkligt komplex. Sverige befann sig vid denna tid i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, och för att spara på landets silverreserver valde man att fortsätta prägla 1 mark med oförändrad valör, trots att silverhalten varierade kraftigt mellan årgångarna. Det som till synes är samma mynt kunde alltså ha helt olika metallvärde, beroende på vilken symbol det bar och när det präglades.

Silverhalten kunde variera från 39,8%, som i fallet med 1590 års 1 mark, till endast 15,6% eller så lågt som 9% silver. Trots denna drastiska skillnad i innehåll hade alla varianter samma köpkraft i handeln, vilket i praktiken innebar en statligt kontrollerad devalvering eller en systematisk urholkning av penningvärdet.

För att särskilja dessa versioner införde man symboler på frånsidan. En blomma markerade 39,8% silver, en stjärna stod för 15,6%, och det så kallade mantuanska korset visade att myntet endast innehöll 9% silver. Det är högst troligt att endast kungen, myntmästaren och ett fåtal invigda kände till dessa proportioner. Hade det blivit känt bland folket att mynt med identiskt utseende hade drastiskt olika värde, hade det sannolikt utlöst misstro eller till och med uppror.