svenska myntarkivet - johan iii

4 öre (1569 - 1572)

Under Johan III:s regeringstid präglades två typer av 4 öre klippingar i silver, båda med låg upplaga och tydligt präglade symboler som visade myntens silverhalt.

Typ 1, en rombisk klipping, präglades i Stockholm mellan 1569 och 1572 och är mycket sällsynt i samlarkretsar. De tidiga varianterna från 1569 med treklöver och hög silverhalt (87,5–89,1%) är klassade som RRRR, med mycket få eller inga kända exemplar i privat ägo. Varianten med 62,5% silver från samma år är hittills helt okänd i samlingar. År 1570 präglades en variant med 62,5% silver där endast ett unikt exemplar är känt på KMK. År 1571 och 1572 sjönk silverhalten ytterligare till 31,25%, med typ från 1572 klassad som RRR.

Typ 2, en rutformad klipping, präglades i Stockholm mellan 1590 och 1592 och är något vanligare än typ 1. Dessa varianter har en mycket låg silverhalt på endast 9%. 1590 års variant är ganska vanlig, 1591 års upplaga klassas som vanlig, medan 1592 års variant är RRR-klassad och betydligt svårare att hitta i handeln.

Johan III:s 4 öre-klippingar präglades i två typer: 1569–1572 med vikt 1,64 g och mått ca 16×16 mm, samt 1590–1592 med vikt 3,61 g och mått ca 17×18 mm.

4 öre 1569

År 1569 införde man för första gången symboler på Johan III:s klippingar som visade silverhalten i varje mynt. Samma år präglades tre varianter av 1 mark, alla med identisk köpkraft men med varierande silverinnehåll: 87,5%, 75% och 62,5%. Identifieringen sker via en treklöver på frånsidan, med stjälk för 87,5%, med punkt för 75%, och utan tillbehör för 62,5%.

Varianten med 87,5 % silver av Johan III:s 4 öre klipping från 1569, med treklöver med stjälk, betraktades under lång tid som unik i privat ägo. Det första kända exemplaret är bevarat i kvalitet 1+, dock med en lätt perforering, och uppvisar en synnerligen anmärkningsvärd proveniens.

Myntet har ingått i några av numismatikens mest prestigefyllda samlingar, däribland Lars Emil Bruun, Virgil Brand och Gunnar Ekström. Exemplet såldes via Ahlström auktion 18 år 1978 för 1.400 SEK, och återkom senare på marknaden genom SBC & Spinks auktion i Zürich 1989, där det förvärvades av en tysk samlare.

Vid Stacks & Bowers decemberauktion 2025, med fokus på L. E. Bruuns samling, dök exemplar nummer två upp. Detta kom att betraktas som det bäst bevarade kända exemplaret, då det är helt och utan perforering. Slutpriset klubbades på 5.000 euro (+25 % provision).

Varianten med 75 % silver av Johan III:s 4 öre klipping från 1569 är idag unik i privat ägo. Det enda dokumenterade exemplaret klubbades via MISAB 15 år 2015 i kvalitet 1+/01 för 52.000 SEK exklusive provision.

Den variant med 62,5 % silver, som representerar den tredje sänkningen av silverhalten under samma år ha 0 dokumenterad exemplar, privat såsom offentliga samlingar.

4 öre 1570

1570 års upplaga av Johan III:s 4 öre klipping är idag dokumenterad med 0 kända exemplar i privat ägo. Det enda kända exemplaret är ett unikt(?) mynt som är bevarat på Kungliga Myntkabinettet, registrerat under föremålsnummer 107674_KMK

4 öre 1572

Den sista upplagan av Johan III:s rombiska 4 öre-klipping präglades 1572 med en silverhalt på 31,25%. Denna emission är idag RRR-klassad, med endast 3 kända exemplar i privat ägo. Senaste försäljningen skedde via MISAB 41 år 2023, där ett exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 23.000 SEK exklusive provision.

4 öre 1592

År 1592 präglades för sista gången valören 4 öre under Johan III. Just detta årtal är det mest sällsynta av de tre kända från typ 2, och är idag RRR-klassat med endast 3 kända exemplar i privat ägo. Senaste försäljningen ägde rum via MISAB 42 år 2023, där ett exemplar i kvalitet 01 klubbades för 45.000 SEK exklusive provision.