Den 13 november 1605 trädde en ny förordning om växel i kraft i Sverige, som omfattade både import och export av varor. Den innebar att handelsmän, för varje 100 dalers värde i varor, var skyldiga att leverera in 10 riksdaler i silver samt 5 ungerska gyllen i guld till myntverket. I gengäld fick de ut svenskt mynt, men till en för dem ogynnsam växelkurs, något som stärkte statens finanser.
För det svenska myntväsendet innebar detta en viktig förändring. Genom växelkravet säkrade staten ett stadigt inflöde av guld, en metall som annars inte producerades i landets egna gruvor. Detta speglas i den nya myntordning som utfärdades i anslutning till reformen, där man beslöt att infört guld från gyllen skulle smältas ned och användas till ett nytt myntslag: carolinen i valören 16 mark. Dessa skulle enligt ordningen präglas av ungerska gyllen i sin ursprungliga halt, alltså utan metallisk tillsats, ett tecken på dess höga renhet.
Särskilt intressant är 1606 års carolin, då det är det enda året då denna valör präglades innan Karl IX:s kröning.
Carolinen, eller 16-marken i guld, präglades årligen mellan 1606 och 1611, med undantag för 1609. Samtliga årtal är antingen unika i museisamlingar eller klassificerade som RR eller RRR i privat ägo, vilket understryker dess yttersta sällsynthet.
Myntet har en diameter på cirka 25 mm, en vikt på omkring 4,96 gram, och håller en guldhalt på 97,9 %.
I en tid före Karl IX:s kröning år 1607 präglades den första upplagan av 1 carolinmyntet, även kallat 16-marken i guld. Samma stampar användes även till två andra mynt: den hittills unika 2 ungerska gyllen från 1606, som saknar valörbeteckning, samt ett avslag i silver, motsvarande en ½ riksdaler från samma år.
1 carolinmyntet från 1606 är idag känt i endast fem exemplar, vilket gör att det klassificeras som RRR. Det senaste exemplaret dök upp på MISAB 20 år 2016, där ett något böjt exemplar i kvalitet 1+ klubbades för 104.000 kr exklusive provision.
Det exemplar som visas på bilden såldes tidigare på Künkers auktion nr 208, i samband med Hagander 3-försäljningen år 2012, och uppnådde då ett pris på 15.000 euro exklusive provision, även det i kvalitet 1+.
1607 blev det första året då Karl IX avbildades med kungakrona på carolinmyntet. Denna typ är idag känd i endast nio exemplar i privat ägo, vilket ger den RR-klassning.
Det senaste kända exemplaret såldes vid MISAB 43 år 2023. Myntet var i kvalitet 01 och klubbades för 410.000 kr exklusive provision.
Vid L. E. Bruuns andra kvalitetsauktion våren 2025 såldes ett exemplar av 1608 års 1 carolinmynt, ett mynt som idag endast är känt i fyra exemplar. Det ger årtalet en tydlig RRR-klassning.
Tack vare den starka proveniensen från L. E. Bruun-samlingen samt bedömningen "NGC – UNC details", klubbades myntet för 22.000 euro exklusive provision.
Det senaste exemplaret som såldes på svensk mark före denna auktion förekom vid MISAB 26 år 2018, där ett mynt i kvalitet 1+ klubbades för 130.000 kr exklusive provision.
Bild : Stack's Bowers & Ponterio L.E. Bruun Collection Part II
År 1610 återupptogs präglingen av 1 carolinmyntet, efter ett uppehåll sedan 1608. Denna upplaga är idag känd i endast sju exemplar, vilket motsvarar en RR-klassning.
Ett av dessa exemplar såldes vid den första L. E. Bruun-auktionen hösten 2024, där det tack vare sin starka proveniens och graderingen MS61 klubbades för 36.000 euro exklusive provision.
Två år tidigare, vid MISAB 38 år 2022, såldes det senaste kända exemplaret på svensk mark. Det myntet var i kvalitet 01 och klubbades för 250.000 kr exklusive provision.
Bild : Stack's Bowers & Ponterio L.E. Bruun Collection Part I
Inget känt exemplar från 1611 års upplaga finns i privat ägo, men ett exemplar är bevarat på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 109132_KMK. Även om bilder saknas i katalogen, bekräftas informationen som korrekt.
Under tiden visar jag en AI-genererad rekonstruktion av hur detta mynt kan ha sett ut.
Bild : AI