svenska myntarkivet - karl ix

1 riksdaler (1608 - 1611)

Sveriges första riksdaler, början på ett av Sveriges mest betydelsefulla mynt

När man talar om svenska silvermynt finns få valörer som haft lika stor betydelse som riksdalern. Under mer än två sekler utgjorde den ryggraden i Sveriges högre myntväsende och blev rikets viktigaste handelsmynt, både inom Sverige och internationellt. Historien börjar omkring 1608, då Karl IX lät prägla Sveriges första riksdaler.

Myntet är unikt på flera sätt. Det saknar årtal, ordet "Riksdaler" förekommer inte på myntet och endast ett fåtal exemplar har bevarats till våra dagar. Trots detta råder idag bred enighet om att just denna prägling markerar födelsen av den svenska riksdalerserien.

Från daler till riksdaler

Benämningen daler har sitt ursprung i den tyska Joachimsthalern, det stora silvermynt som under 1500-talet kom att bli förebild för många europeiska handelsmynt och som senare även gav upphov till ordet dollar. Sverige började tidigt prägla dalrar, men deras värde varierade länge beroende på silverhalt och växelkurs mot marksystemet.

Under slutet av 1500-talet ökade Sveriges handel med kontinenten kraftigt. Exporten av koppar och järn växte och behovet av ett internationellt gångbart silvermynt blev allt större. Som ett led i Karl IX:s myntreformer infördes därför omkring år 1608 ett nytt högvärdigt silvermynt, anpassat efter den europeiska riksdalerns standard.

Sveriges första riksdaler

Den första svenska riksdalern präglades omkring 1608 vid Stockholms myntverk. Dateringen bygger inte på någon årtalssiffra på myntet utan på samtida kungliga brev, myntordningar och ekonomiska handlingar som behandlar den nya mynttypen.

Åtsidan visar Karl IX stående med krona, spira, svärd och riksäpple som symbol för kungamakten, medan frånsidan avbildar Frälsaren. Motivet visar tydligt hur den svenska myntkonsten började närma sig de stora kontinentala silvermynten, både konstnärligt och tekniskt.

Det intressanta är att ordet riksdaler inte förekommer på själva myntet. Benämningen återfinns istället i kungliga dokument från perioden, där staten beskriver det nya silvermyntet som Sveriges motsvarighet till den internationella riksdalern. Myntet utgör därmed övergången från den äldre svenska dalern till det myntslag som kom att dominera svensk ekonomi under mer än tvåhundra år.

Ett prestigeprojekt för den svenska stormakten

Den nya riksdalern var inte enbart ett betalningsmedel utan också ett uttryck för Sveriges växande ekonomiska och politiska ambitioner. Genom att prägla ett silvermynt med internationell vikt och silverhalt kunde svenska handelsmän använda myntet även utanför rikets gränser. Samtidigt markerade riksdalern att Sverige utvecklats till en europeisk handelsnation med en egen högvärdig silvervaluta.

Konstnärlig och numismatisk betydelse

Riksdalern utan årtal utgör även ett viktigt steg i utvecklingen av svensk myntkonst. Karl IX avbildas betydligt mer naturtroget än på många tidigare svenska mynt, samtidigt som kompositionen visar tydliga influenser från de stora centraleuropeiska silvermynten. För samlaren finns dessutom mindre stampvariationer, bland annat i porträtt, omskrifter och detaljer i kungens dräkt, vilket visar att flera stampar sannolikt användes under den korta präglingstiden.

1 riksdaler utan år (1607)

Endast 4 exemplar av Sveriges allra första riksdaler utan årtal finns i privat ägo, vilket ger den RRR-klassning. Senaste försäljningen skedde via MISAB 29 år 2018, där ett exemplar i kvalitet 1+ med spår av hängning klubbades för 86.000 SEK, exklusive provision.

1 riksdaler 1610

År 1610 är utan tvekan det mest förekommande årtalet bland Karl IX:s riksdalrar och dyker ofta upp på myntauktioner och i samlarsammanhang. Trots detta är kvalitetsskillnaderna enorma, något som tydligt framgick under MISAB 46, där tre olika exemplar såldes med kraftigt varierande slutpriser beroende på utprägling, rengöring och allmänt bevarande.

• Lot 86, ett rengjort exemplar i kvalitet 1/1+, klubbades för 14.500 SEK exklusive provision.

• Lot 85, graderad till 1+)(1+/01 men med svagprägling, nådde 18.500 SEK.

• Mest anmärkningsvärt var lot 84, ett välpräglat exemplar i kvalitet 1+/01, lätt rengjort men med utmärkt relief, detta klubbades för hela 78.000 SEK exklusive provision.

Senaste sålda exemplar klubbades för 41.000 sek exksluive provision (+21%) i kvalitet 1+/01)(01 via MISAB 48 år 2025

Utöver det förekommer vissa 1610-års Riksdaler med ordet MEVM omkastat till MVEM, ett av dessa exemplar klubbades senast via Oslo Myntgalleri 41 år 2025 för 17.000 NOK i kvalitet 1+.

Ett särskilt numismatiskt fynd gjordes på MISAB 7 (2012), där en tidigare okänd variant av riksdalern 1610 visades. Denna bar den fullständiga stavningen av ordet MVNDI framför frälsarbilden, till skillnad från standardtypen där ordet delas mellan Frälsarens ben.

Citat från auktionskatalogen:

”Detta är en utomordentligt sällsynt variant av den i och för sig vanliga riksdalern 1610. Hela ordet MVNDI står före frälsarbilden. Själv har jag aldrig sett denna variant förutom detta exemplar, ej heller sett den beskriven. Sveriges troligen störste kännare av Karl IX:s mynt, Hans Menzinsky, har heller aldrig sett något ytterligare exemplar.”

Myntet har en fascinerande proveniens. Det köptes år 1983 av Nordlinds mynthandel för 3.700 kr, såldes kort därefter vidare till Karl-Erik Schmitz för 18.000 kr, och återköptes senare på auktion i Zürich 1989 för 3.600 kr.

Vid MISAB 7 hade myntet ett utrop på 20.000 kr i kvalitet 1+, men förblev osålt. Några år senare såldes det privat utanför auktion till en svensk samlare, där det fortfarande anses vara ett av de mest intressanta exemplaren av Karl IX:s riksdaler 1610.

Att finna exemplar i kvalitet 01 eller bättre från denna tid är ytterst sällsynt. De flesta kända mynt ligger kring kvalitet 1+, vilket gör varje välbevarat exemplar till ett eftertraktat och historiskt betydelsefullt samlarobjekt med högt numismatiskt värde.