svenska myntarkivet - karl ix

1 riksdaler (1608 - 1611)

Sveriges första riksdaler, början på ett av Sveriges mest betydelsefulla mynt

När man talar om svenska silvermynt finns få valörer som haft lika stor betydelse som riksdalern. Under mer än två sekler utgjorde den ryggraden i Sveriges högre myntväsende och blev rikets viktigaste handelsmynt, både inom Sverige och internationellt. Historien börjar omkring 1608, då Karl IX lät prägla Sveriges första riksdaler.

Myntet är unikt på flera sätt. Det saknar årtal, ordet "Riksdaler" förekommer inte på myntet och endast ett fåtal exemplar har bevarats till våra dagar. Trots detta råder idag bred enighet om att just denna prägling markerar födelsen av den svenska riksdalerserien.

Från daler till riksdaler

Benämningen daler har sitt ursprung i den tyska Joachimsthalern, det stora silvermynt som under 1500-talet kom att bli förebild för många europeiska handelsmynt och som senare även gav upphov till ordet dollar. Sverige började tidigt prägla dalrar, men deras värde varierade länge beroende på silverhalt och växelkurs mot marksystemet.

Under slutet av 1500-talet ökade Sveriges handel med kontinenten kraftigt. Exporten av koppar och järn växte och behovet av ett internationellt gångbart silvermynt blev allt större. Som ett led i Karl IX:s myntreformer infördes därför omkring år 1608 ett nytt högvärdigt silvermynt, anpassat efter den europeiska riksdalerns standard.

Sveriges första riksdaler

Den första svenska riksdalern präglades omkring 1608 vid Stockholms myntverk. Dateringen bygger inte på någon årtalssiffra på myntet utan på samtida kungliga brev, myntordningar och ekonomiska handlingar som behandlar den nya mynttypen.

Åtsidan visar Karl IX stående med krona, spira, svärd och riksäpple som symbol för kungamakten, medan frånsidan avbildar Frälsaren. Motivet visar tydligt hur den svenska myntkonsten började närma sig de stora kontinentala silvermynten, både konstnärligt och tekniskt.

Det intressanta är att ordet riksdaler inte förekommer på själva myntet. Benämningen återfinns istället i kungliga dokument från perioden, där staten beskriver det nya silvermyntet som Sveriges motsvarighet till den internationella riksdalern. Myntet utgör därmed övergången från den äldre svenska dalern till det myntslag som kom att dominera svensk ekonomi under mer än tvåhundra år.

Ett prestigeprojekt för den svenska stormakten

Den nya riksdalern var inte enbart ett betalningsmedel utan också ett uttryck för Sveriges växande ekonomiska och politiska ambitioner. Genom att prägla ett silvermynt med internationell vikt och silverhalt kunde svenska handelsmän använda myntet även utanför rikets gränser. Samtidigt markerade riksdalern att Sverige utvecklats till en europeisk handelsnation med en egen högvärdig silvervaluta.

Konstnärlig och numismatisk betydelse

Riksdalern utan årtal utgör även ett viktigt steg i utvecklingen av svensk myntkonst. Karl IX avbildas betydligt mer naturtroget än på många tidigare svenska mynt, samtidigt som kompositionen visar tydliga influenser från de stora centraleuropeiska silvermynten. För samlaren finns dessutom mindre stampvariationer, bland annat i porträtt, omskrifter och detaljer i kungens dräkt, vilket visar att flera stampar sannolikt användes under den korta präglingstiden.

1 riksdaler utan år (1607)

Endast 4 exemplar av Sveriges allra första riksdaler utan årtal finns i privat ägo, vilket ger den RRR-klassning. Senaste försäljningen skedde via MISAB 29 år 2018, där ett exemplar i kvalitet 1+ med spår av hängning klubbades för 86.000 SEK, exklusive provision.