svenska myntarkivet - kristina

1 riksdaler (1633 - 1653)

Drottning Kristinas 1 Riksdaler-valör präglades i olika utseenden mellan åren, framför allt på åtsidan. 1633 är det enda året som sticker ut i storlek, då myntet hade en silverhalt på 87,5%, en vikt på 29,25 gram och en diameter på ca 42,5 mm.

År 1639 ändrades utseendet och storleken följde efter. Silverhalten ökades till 87,8%, diametern till ca 43 mm och vikten till 28,77 gram. Flera varianter förekommer mellan årtalen att hålla ett öga på.

1 riksdaler 1633 (mdcxXXIII)

Riksdaler 1633, som visar den sjuåriga drottning Christina vid ett bord med riksvapnen, präglades troligen med stämplar skapade av guldsmeden Hans Weiler. Tidigare troddes myntet ha präglats i Sala i 4.000 exemplar, men ny forskning visar att silvret från Sala istället levererades till Stockholms myntverk. Upplagan är osäker eftersom myntredovisningar från Stockholm endast finns från oktober 1633. Eftersom endast ett stämpelpar är känt och mycket få exemplar bevarats, är det troligt att upplagan var mindre än vad som tidigare antagits. Detta årtal finns idag i 10 kända exemplar.

Det senaste exemplaret, som såldes via Myntkompaniet 34 år 2025, klubbades för ca 210.000 SEK ink provision och är utan tvekan den svåraste 1 riksdalern från Kristinas tid.

Foto : Künker 410

1 riksdaler 1639 (mdcxXXIII)

Riksdaler 1639 tillhör en intressant och historiskt laddad årgång inom drottning Kristinas tidiga regering, där både präglingstekniska variationer och yttre omständigheter tydligt avspeglas i myntningen.

De varianter som främst står i fokus är de två olika räknesätten i årtalet. Den tidiga varianten bär inskriften MDCXXXVIIII, medan den senare skrivs mer korrekt som MDCXXXIX. Båda typerna är relativt vanligt förekommande i samlarkretsar, men ska inte betraktas som billiga, särskilt inte i högre kvalitet.

Ett exemplar med den äldre formen MDCXXXVIIII såldes senast via MISAB 48 (2026) i kvalitet 1+ för 11.500 SEK (+21%). Varianten med MDCXXXIX har också visat stark efterfrågan, där ett exemplar från MISAB 35 (2020) i samma kvalitet klubbades för 15.000 SEK, cirka 17.800 SEK inklusive provision.

Bakgrunden till årgången är nära kopplad till en dramatisk händelse inom myntväsendet. Den 9 augusti 1639 beordrades att myntverket i Stockholm skulle flyttas till Sala, till följd av ett sjukdomsutbrott i huvudstaden. Innan flytten hann man prägla riksdalrar till ett värde av 14.208½ riksdaler i Stockholm.

Produktionen i Sala kom igång först vid månadsskiftet september/oktober, och fram till den 4 januari 1640 präglades där ytterligare 9.239½ riksdaler. Detta innebär att huvuddelen av 1639 års riksdalermyntning utfördes i Stockholm, och det är därför mycket sannolikt att mynten med den äldre skrivformen MDCXXXVIIII tillhör denna tidigare fas av produktionen.

Foto : Myntauktioner i Sverige AB

1 riksdaler 1640 (mdcxL)

År 1640 förekommer mynt i tre olika varianter, alla relativt vanligt förekommande. Skillnaderna ligger i stavningen av omskriften som förkortar det latinska ordet REGINA, vilket betyder Drottning på svenska. Stavningarna som återfinns på mynten är RE, REG och REGI.

Ett exemplar, med stavningen RE, såldes på MISAB 48 våren 2026. Myntet, som bedömdes i kvalitet 1/1+, klubbades för 19.500 SEK exklusive provision (+21%).

Foto : Schulman b.v

1 riksdaler 1641 (mdcxLI)

3 varianter finns att finna för 1641-års 1 riksdaler, och 2 av dem är lätta att känna igen. I början av präglöingen präglades mynten med Kristina stående och därefter, vid ändring, med enbart bröstbild på Kristina. Båda dessa är vanligt förekommande på marknaden.

Ett exemplar med stående förekom senast på Oslo Myntgalleri 41 år 2025 i kvalitet 1+ och klubbades för 16.000 NOK.

På Myntkompaniet 36 år 2026 förekom ett exemplar med drottningens bröstbild, då i kvalitet 1+)(1+/01, och klubbades för 15.000 SEK exklsuive provision.

Det finns dock en mer sällsynt delvariant av den senare varianten med Kristinas bröstbild, där frälsaren står på en liten kulle på frånsidan. Denna variant finns dokumenterad i 6 kända exemplar, varav det senaste såldes på MISAB 35 år 2020 för ca 25.000 SEK inklusive provision i kvalitet 1+.

Foto : Myntauktioner i Sverige AB

1 riksdaler 1642 (mdcxLII)

År 1642 finns det tre varianter att hålla ett extra öga på. Den vanligaste varianten, V1, visar myntmästarmärket AG (Anthony Grooth d.y.) delat på sidorna av Frälsaren. Ett exemplar av denna variant sågs senast på Schulmans auktion nr 382 år 2024, där det i kvalitet 1+ såldes för 12.300 SEK inklusive provision.

De svårare varianterna är ganska lätta att urskilja. Variant 2 har ett M placerat mellan AG, och precis som variant 1 är endast 6 exemplar kända idag. Senast den förekom på auktion var vid MISAB 35 år 2020, där den bedömdes vara i kvalitet 1/1+. Startpriset sattes till 20.000 SEK, men den fick inga bud och har sedan dess inte synts till på marknaden.

Variant 3 skiljer sig genom att myntmästarmärket AG är placerat mellan Frälsarens fötter. Denna variant är något vanligare än variant 2, med 7 kända exemplar. Även den förekom på MISAB 35 år 2020, där den hade ett startpris på 3.000 SEK i kvalitet 1/1+. Denna auktion blev dock betydligt mer framgångsrik, och slutpriset klubbades på ca 20.200 SEK inklusive provision.

Foto : Schulman b.v / Myntauktioner i Sverige AB

1 riksdaler 1643 (mdcxLIiI)

Årtalet 1643 på riksdaler är mycket vanligt förekommande. Vid auktionen Oslo Myntgalleri 41 hösten 2025 klubbades ett exemplar i kvalitet 01 för 22.000 NOK, medan marknadspriset generellt ligger runt 10.000 SEK i kvalitet 1, cirka 17.500 SEK i kvalitet 1+ och 25.000 för 01.

Foto : Schulman b.v

1 riksdaler 1644 (mdcxLIv)

Det finns tre varianter att hålla koll på när det gäller 1644 års riksdaler.

Den vanligast förekommande varianten (V1) skriver årtalet som MDCXLIV, där delvarianter med stavning GO eller GOT förekommer i omriften samt andra bitecken. Ett exemplar av denna klubbades på Oslo Myntgalleri 41 år 2025 i kvalitet 1 för cirka 10.000 NOK exklusive provision.

Variant 2 (V2) har samma årtalsskrift som V1, men skiljer sig genom att ha ett större myntmästarmärke (AG) och mer detaljer på Frälsarens mantel. Denna variant är betecknad som RR, vilket innebär att den är ovanlig. Ett exemplar såldes på Myntkompaniet 22 år 2022 i kvalitet 1+/01)(01 för cirka 45.000 SEK inklusive provision.

Den tredje varianten (V3) är betydligt mer sällsynt, med endast 8 kända exemplar. Här skrivs årtalet som MDCXLIIII istället. Ett exemplar av denna variant såldes på Künker 346 år 2021 i kvalitet 1+ för cirka 45.000 SEK exklusive provision.

Foto : Schulman b.v / Künker / Myntkompaniet/AB Philea

1 riksdaler 1645 (mdcxLv)

1 riksdaler 1645 är ganska vanligt förekommande vid auktioner. Vid MISAB 48 våren 2026 klubbades ett exemplar i kvalitet 1+/01 för 23.000 sek exklusive provision (+21%).

Det finns även en variant där stavningen av "Frälsaren" skrivs som MVNDI istället för MUNDI. Dock tenderar priset att vara lika oavsett variant.

Foto : Myntkompaniet/AB Philea

1 riksdaler 1646 (mdcxLvi)

Det finns tre olika varianter att hålla koll på när det gäller 1 riksdaler 1646.

Den vanligast förekommande varianten präglades helt utan myntmästarmärke på frånsidan. Ett exemplar av denna klubbades på Myntkompaniet 21 år 2021 i kvalitet 1+/01, där slutpriset landade på cirka 30.000 SEK inklusive provision.

Man präglade även en del exemplar med myntmästarmärket AG (Anthony Grooth d.y.), och dessa brukar i kvalitet 1 säljas för runt 10.000 SEK, medan priset i kvalitet 1+ ligger kring 20.000 SEK. Ett exemplar såldes senast via MISAB 48 år 2026 i kvalitet 1+)(1+/01 för 22.000 sek exklusive provision (+21%)

Den sällsyntaste varianten, som endast är känd i 11 exemplar, visar Kristina med flätor på sin vänstra sida samt saknar AG på frånsidan. Ett exemplar av denna klubbades på Numisbalt 43 år 2025 i kvalitet 1+ för 14.000 SEK exklusive provision.

Foto : Myntkompaniet/AB Philea / Anställd vid SHM, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM / Numisbalt

1 riksdaler 1647 (mdcxLvii)

År 1647 fortsatte man att prägla Kristinas porträtt både med och utan flätor. Av dessa två är varianten med flätor den mest förekommande. Ett av de finare exemplaren såldes på Myntkompaniet 22 år 2022 i kvalitet 1+/01, där slutpriset landade på cirka 25.750 SEK inklusive provision.

Ett annat exemplar av denna variant såldes på Myntkompaniet 30 år 2024, men eftersom det var monterat, blev priset lägre. Trots kvalitet 1+/01 klubbades det för cirka 9.000 SEK inklusive provision, samma ex dök upp under hösten 2025 via Myntkompaniet 34 då det klubbades åter igen för ca 9.000 ink provision.

Den sällsyntare varianten, där Kristina har flätor i håret, är idag känd i endast 15 exemplar. Det senaste såldes på MISAB 44 år 2024 i kvalitet 1+/01, där slutpriset landade på cirka 21.500 SEK inklusive provision.

Det finns dock ytterligare en variant, som egentligen är ett helt eget typmynt, där Kristina avbildas med en högervänd bröstbild. Endast två exemplar är kända idag – ett bevarat på KMK, vilket även syns på bilden, och ett som auktionerades ut via SNF:s jubileumsauktion 1998 i kvalitet 1/1+. Priset för det exemplar som klubbades på auktion landade på 280.000 SEK exklusive eventuell provision.

Foto : Myntkompaniet/AB Philea / Myntauktioner i Sverige AB

1 riksdaler 1652 (mdcLii)

Efter ett uppehåll på fem år återupptogs myntningen år 1652 under myntmästaren Mikael Hack. Denna årgång förekommer relativt ofta på myntmarknaden.

På MISAB 48 år 2026 klubbades ett exemplar i kvalitet 1+/01)(01 för 45.000 SEK (+21%).

Vanligtvis värderas denna årgång till cirka 10.000 SEK i kvalitet 1, cirka 20.000 SEK i kvalitet 1+ och 40.000 SEK i 1+/01

Foto : Schulman b.v

1 riksdaler 1653 (mdcLiii)

Drottning Kristinas sista upplaga av 1 riksdaler före sin abdikation präglades år 1653 och är idag känd i endast sex exemplar.

Bilden nedan är lånad från en privat samlare, som innehar ett av de finaste exemplaren från detta årtal (Kv.01).

Den senaste försäljningen skedde via MISAB 26 år 2018, där ett exemplar i kvalitet 1/1+ klubbades för cirka 35.500 SEK, trots att det varit hängt.

Värt att notera är att 1653 var det sista året som frånsidan pryddes av den klassiska Salvator Mundi – en design som använts till och från på de större riksdalrar sedan Gustav Vasas Svartsjödaler först 1542.

Foto : Privat