Drottning Kristinas 2 riksdaler präglades mellan 1644 och 1649, med en vikt på cirka 57,5 gram och en diameter på omkring 42,5 mm. Dessa mynt är idag sällsynta för varje årtal.
Under Kristinas tid präglades årtalen både i romerska och arabiska siffror, vilket gör det viktigt att kunna tolka dem korrekt.
Silverhalten uppgick till 87,5%
Det första årtalet av 2 Riksdaler finns idag i endast tre kända exemplar, varav ett förvaras på Avesta Myntmuseum. Ett av dessa exemplar såldes på Nordlinds auktion Bonde år 2008, där ett mynt i kvalitet 1+ klubbades för 155.000 SEK, exklusive provision. Inflationsjusterat motsvarar det idag cirka 220.000 SEK. Detta exemplar har därefter bytt ägare vid privata försäljningar vid flera tillfällen.
Foto : Bonde


1645 års 2 riksdaler finns endast i tre kända exemplar. Det senaste exemplaret såldes via Myntkompaniets auktion nr 22 år 2022 i kvalitet 1/1+. Slutpriset landade på 224.000 SEK (cirka 270.000 SEK inklusive provision).
Foto : Myntkompaniet/Philea AB


När 2 riksdaler 1646 präglades, skapades två varianter – en med myntmästarmärket Anthony Grooth d.y. (AG) och en helt utan. Idag finns endast ett känt exemplar med AG-märkning och två kända exemplar utan.
Det unika exemplaret med AG-märkning såldes på MISAB 17 år 2016 i kvalitet 1+/01, med sällsynthetsbeteckningen RRRR. Budgivningen startade på 200.000 SEK exklusive provision och avslutades på 395.000 SEK (cirka 469.000 SEK inklusive provision).
Varianten utan myntmästarmärke såldes senast på Felix Schlessinger auktion 10 år 1933, men slutpriset är okänt. Ett andra exemplar av denna variant dök upp på Cointalk år 2022, men dess ägare, ursprung och nuvarande plats är fortfarande en gåta.
Foto : Myntauktioner i Sverige AB / Okänd




Det finns inget känt exemplar av 1647 års 2 riksdaler i privat ägo. Det enda hittills kända exemplaret förvaras på Kungliga Myntkabinettet (KMK) under föremålsnummer 111298_KMK.
Eftersom myntet är unikt betraktas dess värde som ovärderligt.
Foto : Anställd vid SHM, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM


År 1649 markerar ett viktigt skede i Drottning Kristinas myntning, både konstnärligt och monetärt. Under detta år genomfördes en tydlig designförändring, där det tidigare helporträttet ersattes av ett mer modernt profilporträtt, ett formspråk som även återfinns på samtidiga präglingar såsom 8 mark och 5 dukater. Samtidigt övergick man från romerska till arabiska siffror, vilket innebär att årtalet nu anges som 1649, ett tydligt steg mot ett mer standardiserat och internationellt anpassat myntväsende.
I samband med denna förändring aktualiserades även benämningen ”christin”, en tradition där rikets främsta ädelmetallmynt uppkallades efter den regerande monarken. Under Karl IX:s och Karl X Gustavs tid hade motsvarande mynt kallats carolin, men under Gustav II Adolf användes aldrig någon motsvarande benämning, där förekom istället mer neutrala valörnamn. Under Kristinas regering kom dock frågan åter upp till diskussion.
Vid ett sammanträde i riksrådet den 6 juni 1649 väckte rikskanslern Axel Oxenstierna frågan om inte den nya högre silvervalören borde knytas till regentens namn. När den nya myntordningen utfärdades den 22 juni 1649 fastställdes att 8 mark skulle bära benämningen christin, vilket därmed gav upphov till ett av de mest klassiska namnen inom svensk numismatik.
Detta skapar dock en intressant övergångsperiod. Redan innan myntordningen trädde i kraft hade man, baserat på ett beslut i riksrådet den 28 maj 1649, påbörjat prägling av både 2 riksdaler och 8 mark med den nya porträtttypen, sannolikt med stampar importerade från Frankrike. I praktiken kom därför benämningen christin att användas för två olika valörer under samma år, dels som en 2 riksdaler (tidigare användning 1644–1649), dels som den nydefinierade 8 marken från och med 1649.
1649 års christin räknas idag till den svenska numismatikens stora klassiska rariteter. Totalt är endast ett mycket begränsat antal exemplar kända. Av dessa finns ett exemplar i privat ägo präglat till 2 riksdalers vikt, medan ytterligare två exemplar i privat ägo representerar 8 mark-valören, med en väldokumenterad proveniens genom samlingar såsom Levin, Bruun, Douglas, Algård och Schmitz, och senare auktioner inom SNF.
Ett av de mest uppmärksammade exemplaren såldes vid Künker auktion 266 år 2015, där det i den höga kvaliteten 01 klubbades för 80.000 euro exklusive provision. Denna nivå är anmärkningsvärd, inte bara på grund av myntets sällsynthet, utan också med tanke på att så höga kvaliteter ytterst sällan förekommer för denna typ av stormaktstida silvermynt.
Foto : Fritz Rudolf Künker GmbH & Co. KG

