svenska myntarkivet - KArl x gustavs plåtmynt
1 daler silvermynt (1655 - 1660)
Karl X Gustavs 1 daler silvermynt tillverkades i koppar vid Avesta myntverk under samtliga år från 1655 till 1660. Valörangivelsen silvermynt beskriver myntets värde i silvermyntsräkning, inte materialet. Plåten bestod av koppar och skulle före 1660 väga omkring 1,812 kilogram.
Myntbilden består av fem stämplar. Mittstämpeln anger 1 DALER Sölff, medan de fyra hörnstämplarna bär kungens latinska namn och titel, normalt CAROLUS GUSTAVUS X D:G: REX SVECO:, tillsammans med årtalet. Frånsidan är vanligen slät, men viktuppgifter, äldre märkningar och senare ägaranteckningar förekommer.
Under Markus Kocks tid flankerades Avesta myntverks pilsköld av initialerna M K. Efter hans död den 20 november 1657 behölls pilskölden, medan initialerna försvann. Markus Kock hade varit myntmästare i Avesta sedan 1641. Sonen Isak Kock, senare adlad Cronström, övertog ledningen efter faderns död och blev formellt myntmästare den 13 augusti 1659. Abraham Kock var delaktig i familjens bruksverksamhet, men blev formellt myntmästare i Avesta först 1665. Uppgifterna stöds av Svenskt biografiskt lexikon, Markus Kock, Isak Cronström och Abraham Cronström.
Den traditionella gravörattribueringen är Johan Michelsson Planting. I den äldre SM-katalogen har årgångarna nummer SM 51–56, medan den nyare numreringen är SM 54–59.
Hur många exemplar är kända?
Antalet måste redovisas med försiktighet. Bertel Tingströms inventering färdigställdes före upptäckten av vraket efter det danska ostindiefartyget Nicobar 1987. När omkring 3.000 plåtmynt bärgades ur vraket tillkom bland annat exemplar från 1656, 1658 och 1659. Senare auktionskataloger räknar därför ibland Tingströms ursprungliga bestånd tillsammans med Nicobarplåtarna.
Talen ska uppfattas som dokumenterade inventeringsögonblick, inte som slutgiltiga uppgifter om exakt hur många plåtar som finns i dag. Flera äldre auktionsnotiser saknar fotografier och kan avse samma exemplar som återkommit under olika namn.
1 daler silvermynt 1655
Årgången 1655 är den första 1-dalern under Karl X Gustav och samtidigt hans enda plåtmyntsvalör detta år. Den präglades under Markus Kock, vars initialer M K ingår i mittstämpeln tillsammans med Avesta myntverks pilsköld. Det är också det år då Karl X Gustav inledde det polska kriget, början på den konfliktperiod som kom att prägla nästan hela hans regering.
Plåtarnas nominella vikt var cirka 1,812 kilogram. Två exemplar i Ekonomiska museets, Kungliga Myntkabinettets samling väger 1,817 respektive 1,826 gram, vilket ligger mycket nära den föreskrivna myntfoten. De har föremålsnummer 123421_KMK och 123024_KMK, det senare registrerat som förvärvat 1904.
Ett tredje offentligt exemplar finns på Avesta Myntmuseum. Dess kända proveniens är:
Gustaf Cavallis samling, nummer 64, därefter Axel Ax Johnsons samling, sedan Avesta Myntmuseum.
Det främsta dokumenterade privatmarknadsexemplaret har en ovanligt lång proveniens:
J. A. Florins samling, Appelgrens auktion i oktober 1921, Gunnar Ekströms samling 1921–1969, Vera Ekström, Tord Ekström, Ahlström/Høilands auktion i april 2009, därefter okänd ägare.
Exemplaret bedömdes som kvalitet 01 men med viss korrosion. Fotografier finns återgivna på Falcoins årgångssida för 1655.
Tingströms inventering omfattade åtta exemplar. Falcoins olika sammanställningar motsäger varandra beträffande privat innehav, typöversikten anger inget privat exemplar, medan årgångssidan uppger ett. Försäljningen 2009 visar i varje fall att minst ett exemplar då befann sig utanför en permanent museisamling. Fyra exemplar kan i dag identifieras säkert genom museiposter eller proveniens, medan de övriga i Tingströms total inte kan placeras lika säkert med öppna digitala källor.
1 daler silvermynt 1656
År 1656 etablerades 1-dalern som en återkommande valör. Stämplarna bär fortfarande Markus Kocks initialer M K. Samma år fick Johan Palmstruch tillstånd att grunda Stockholms Banco, Sveriges första bank. Riksbanken framhåller att Karl X Gustav såg banken som ett redskap för att värna penningvärdet. De tunga kopparplåtarna kom senare att bli en viktig orsak till att banken tog emot metallmynt mot behändigare fordringsbevis, även om de första egentliga kreditivsedlarna gavs ut först 1661. Se Riksbankens historik över Stockholms Banco.
Kungliga Myntkabinettet har tre registrerade exemplar:
122091_KMK, 1,809 gram, förvärvat 1904.
122092_KMK, 1,723 gram, 181×196 millimeter.
122093_KMK, 1,817 gram, 208×195 millimeter.
Det lägre vikttalet 1,723 gram kan bero på korrosion, materialförlust eller äldre viktjustering och ska inte användas som belägg för en annan officiell myntfot.
Ett digitaliserat exemplar finns även i Uppsala universitets myntkabinett, inventarienummer 102748. Det väger 1,835 kilogram, mäter 18,2 × 17,5 centimeter och har inskriften 4 ℔ 10 lod. Samtliga fem stämplar är bevarade och mittstämpeln avslutas med M K.
Avesta Myntmuseums exemplar har proveniensen:
Oscar Wasastiernas samling, Axel Ax Johnsons samling, Avesta Myntmuseum.
Minst fem ytterligare plåtar kan särskiljas genom moderna fotografier eller tydliga beskrivningar:
MISAB webbauktion 29, 2020.
Aurum auktion 5, 2009.
MISAB auktion 35, 2020.
Redins Antikvariat i Uppsala, Stanley Aberdeen Collection, Stack’s Bowers 10 januari 2015, lot 1635.
Ahlström 50, 1994, med äldre bläckskrift på svenska och ryska.
Stanley Aberdeen-exemplaret såldes för 1,600 dollar och hade en fullständig mittstämpel samt ett tydligt årtal. Auktionskatalogen anger 29 kända exemplar, därav tio från Nicobar. Se Stack’s Bowers, lot 1635.
Tingströms ursprungliga inventering omfattade 19 plåtar, varav tre uppgavs finnas i privat ägo. Efter tillägget av tio Nicobarplåtar blir det etablerade inventeringstalet 29 exemplar. Äldre noteringar hos Bruun, Ahlström, Hirsch och Mynthuset kan inte utan bildjämförelser räknas som ytterligare plåtar, eftersom flera sannolikt är återförsäljningar av redan registrerade exemplar. Se Falcoins provenienssammanställning för 1656.
1 daler silvermynt 1657
Årgången 1657 är den sista som hör till Markus Kocks tid. Han avled i Avesta den 20 november 1657, vilket gör årgången betydelsefull för studiet av övergången mellan den äldre Kockperioden och arvingarnas ledning av myntverket. De normala 1-dalerplåtarna från året har mittstämpel med M K, men ett årtal på plåten visar inte ensamt exakt när under året den tillverkades.
Samma år förklarade Danmark-Norge krig mot Sverige. Karl X Gustav lämnade det polska krigsskådeområdet och förde armén mot Jylland, den operation som följande vinter ledde fram till tåget över Bälten.
Kungliga Myntkabinettet har fyra registrerade exemplar:
123422_KMK, 1,827 gram, 185 × 178 millimeter.
122095_KMK, 1,674 gram, 175 × 192 millimeter, förvärvat 1903.
122096_KMK, 1,818 gram, 173 × 192 millimeter, förvärvat 1903.
122097_KMK, 1,813 gram, 171 × 167 millimeter, förvärvat 1903.
Ett exemplar är bevarat på Avesta Myntmuseum. Tre privatmarknadsexemplar kan urskiljas:
Ahlström auktion 41, 1990.
Myntkompaniet 17, 2019, därefter MISAB 35, 2020.
Sven Svenssons samling, SS 2786, Hirsch auktion 2, 1970, Jonnie Dahlströms samling, därefter okänd ägare.
Det sistnämnda exemplaret uppgavs vara i kvalitet 2 och är märkbart sämre bevarat än de två fotograferade marknadsexemplaren. Äldre lagerlistor från Moneta och Hirsch kan avse ytterligare plåtar, men avsaknaden av bilder förhindrar säker identifikation. Materialet är sammanställt på Falcoins sida för 1657.
Tingström registrerade 17 exemplar, men någon fullständig modern inventering av de privatägda plåtarna har inte publicerats. Minst åtta kan i dag placeras genom offentliga museiposter eller tydliga marknadsprovenienser. Skillnaden upp till Tingströms 17 ska inte fyllas med antaganden.
1 daler silvermynt 1658
År 1658 präglades 1-dalern under en organisatorisk övergång vid Avesta. Markus Kocks initialer hade tagits bort, men pilskölden behölls som myntverksmärke. Isak Kock ledde verksamheten efter faderns död, medan familjen Kocks arvingar fortfarande bar det ekonomiska och administrativa ansvaret.
Det var också Karl X Gustavs mest dramatiska politiska år. Den svenska armén gick över de isbelagda Bälten och tvingade fram freden i Roskilde den 26 februari 1658. Sverige erhöll bland annat Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Redan under sommaren återupptog kungen kriget mot Danmark och belägrade Köpenhamn. Händelserna sammanfattas av Kungliga slotten.
Kungliga Myntkabinettet har tre exemplar:
123423_KMK, 1,818 gram, 166 × 178 millimeter.
123424_KMK, 1,806 gram, 175 × 182 millimeter.
122094_KMK, 1,830 gram.
Uppsala universitets myntkabinett förvarar inventarienummer 102749. Plåten väger 1,830 kilogram, mäter 18,5 × 16,5 centimeter och har en svag prägling samt spricka i ämnet. Den har en äldre viktinskrift, 4 MARCK 7 LODH VICTVALIE WICHT.
Avesta Myntmuseums exemplar har proveniensen:
Gustaf Cavallis samling, nummer 75, Axel Ax Johnsons samling, Avesta Myntmuseum.
Fyra privatmarknadsexemplar kan följas genom fotografier:
Künker 281, lot 2017, 2016, senare Myntkompaniet 17, 2019.
Høiland 117, 2007.
MISAB 35, 2020.
Stanley Aberdeen Collection, Stack’s Bowers 10 januari 2015, lot 1636.
Stack’s-exemplaret såldes för 4,500 dollar. Katalogen anger 24 kända exemplar, varav åtta från Nicobar. Se Stack’s Bowers, lot 1636.
Därutöver finns äldre noteringar från bland annat Rigafyndet 1901, Anders Nyström, Ahlström 3, Sven Svenssons exemplar SS 2788 på SNF 56 samt flera Hirsch- och Ahlströmkataloger. Utan bilder går det inte att avgöra hur många av dessa noteringar som avser plåtar som senare återkommit på marknaden.
Tingströms ursprungliga inventering omfattade 16 exemplar. Efter de åtta Nicobarplåtarna blir det etablerade totalantalet 24, men antalet identifierade privata exemplar har förändrats sedan Tingströms arbete. Se Falcoins sammanställning för 1658.
1 daler silvermynt 1659
Årgången 1659 präglades under Isak Kocks ledning. Han blev formellt myntmästare den 13 augusti 1659. Mittstämpeln saknar Markus Kocks initialer men behåller Avesta myntverks pilsköld.
Kriget mot Danmark fortsatte. Den svenska stormningen av Köpenhamn den 11 februari misslyckades, och kungens militära läge försvagades gradvis. Plåtmyntningen fortsatte samtidigt i Avesta, långt från fälttågen, som en del av rikets försörjning med kopparbaserade betalningsmedel.
Kungliga Myntkabinettet har två säkert registrerade 1-dalrar:
123425_KMK, 1,848 gram, 179 × 188 millimeter.
122098_KMK, 1,818 gram, 164 × 184 millimeter, förvärvat 1904.
Avesta Myntmuseum har två exemplar. Enligt museilitteraturen skiljer sig hörnstämplarnas förkortning av kungatiteln, det ena har SVEC, det andra SV. Detta är ett viktigt exempel på hur stampvarianter kan skilja två plåtar som annars har samma valör och årtal.
Sex fotograferade marknadsexemplar redovisas av Falcoin:
Spink & Son, Stanley Aberdeen Collection, Stack’s Bowers 2015.
Ahlström 35, 1987, senare Mynthuset 1988.
MISAB 30, 2019, senare MISAB webb 29, 2020.
Myntkompaniet 32, 2025.
Myntkompaniet 8 och Philea 328, 2015, ett korroderat sjöfynd.
MISAB webb 9, 2018, kvalitet 2.
Stanley Aberdeen-exemplaret såldes för 4,750 dollar. Stack’s katalog angav 23 kända exemplar, därav tio från Nicobar.
Sjöfyndsexemplaret från 2015 väger 1,722 gram. Enligt försäljningsuppgiften hade det omkring 1985 hittats nära den nederländska ön Texel, i ett område som förknippats med det svenska fartyget Sophia Albertina. Uppgiften är inte en arkivverifierad vrakproveniens och bör därför återges som enligt säljarens uppgift. Fotografierna visar däremot att plåten inte är identisk med det korroderade exemplar som såldes på Ahlström 7 år 1974.
Tingström inventerade 13 exemplar före Nicobarfyndet. Tio Nicobarplåtar ger ett senare etablerat antal om 23. Om Texelplåten inte ingick i någon tidigare inventering och verkligen är skild från alla äldre poster, blir det nuvarande antalet minst 24. Det säkraste sättet att formulera förekomsten är därför:
23 exemplar är belagda genom den äldre inventeringen och Nicobartillägget, ett senare dokumenterat sjöfynd kan höja antalet till minst 24.
Se Falcoins årgångssida för 1659.
1 daler silvermynt 1660
Årgången 1660 är seriens sista och dess mest svåråtkomliga. Karl X Gustav avled i Göteborg den 13 februari 1660, varefter den minderårige Karl XI efterträdde honom. Den 7 mars samma år fastställdes en lägre vikt för 1 daler silvermynt, omkring 1,617 kilogram.
Det betyder inte att alla plåtar med Karl X Gustavs namn och årtalet 1660 följer den nya vikten. Kungliga Myntkabinettets exemplar 122099_KMK väger 1,832 gram, vilket tydligt motsvarar den äldre myntfoten. Exemplaret kan därför ha tillverkats före viktändringen eller med äldre kopparämne och äldre viktstandard.
Ett andra offentligt exemplar finns på Avesta Myntmuseum med proveniensen:
J. Pedersens Mynthandel, Axel Ax Johnsons samling, Avesta Myntmuseum.
Ett privatmarknadsexemplar såldes på Ahlström 42 år 1990. Det beskrevs som ett korroderat fyndexemplar i kvalitet 1/1?. En plåt med exakt samma beskrivning förekom på Ahlström 71 år 2004. Eftersom fotografier saknas kan identiteten inte bevisas, men den överensstämmande beskrivningen gör det mycket sannolikt att det var samma exemplar.
Tingströms inventering omfattade fyra plåtar. Tre kan i dag placeras med relativt stor säkerhet, ett i Kungliga Myntkabinettet, ett i Avesta Myntmuseum och ett marknadsexemplar. Det fjärde inventerade exemplarets nuvarande placering kan inte fastställas genom öppna digitala källor. Se Falcoins sammanställning för 1660.
Källor och litteratur
Bertel Tingström, Plate Money: The World’s Largest Currency, Stockholm 1986.
Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson, Sveriges mynt 1521–1977, Stockholm 1976.
Ekonomiska museet, Kungliga Myntkabinettet, digitala samlingsposter för 1 daler silvermynt 1655–1660.
Uppsala universitets myntkabinett, Alvin, inventarienummer 102748 och 102749.
Svenskt biografiskt lexikon, biografier över Markus Kock samt Isak och Abraham Cronström.
Falcoin, typsida för Karl X Gustavs 1 daler silvermynt och separata provenienssidor för respektive årgång.
Stack’s Bowers & Ponterio, NYINC 2015, lotterna 1635–1637.
Sveriges Riksbank, historik över Stockholms Banco och den svenska kopparmyntningen.