svenska myntarkivet - KArl x gustavs plåtmynt

8 daler silvermynt (1656 - 1659)

Karl X Gustavs 8 daler silvermynt präglades i Avesta under åren 1656–1659. Trots namnet var myntet tillverkat av koppar. Benämningen silvermynt angav värdet i det svenska räknesystemet, inte vilken metall som användes.

Med en föreskriven vikt på omkring 14,5 kilo och en längd på över en halv meter hör valören till de största mynt som någonsin satts i omlopp. Plåten försågs med fem stämplar, en värdestämpel i mitten och fyra kungliga stämplar i hörnen. Baksidan lämnades ostämplad.

De väldiga plåtmynten var ett resultat av Sveriges rika koppartillgångar och statens försök att hålla kopparens värde uppe. Genom att låta metallvärdet motsvara det angivna myntvärdet blev varje mynt bokstavligen en tung värdebehållare. Det gjorde 8-dalern opraktisk i vardaglig handel, men användbar vid större betalningar, förvaring och export.

I dag är 8 daler silvermynt från Karl X Gustav ytterst sällsynta. Numismatikern Bertel Tingström registrerade sammanlagt 37 kända exemplar från de fyra årtalen, varav 1659 är det vanligaste och 1656–1658 betydligt sällsyntare. Flera bevarade plåtar finns i museisamlingar, medan endast ett mindre antal är känt i privat ägo.

8 daler silvermynt 1656

1656 års 8-daler är den första årgången i Karl X Gustavs serie av 8 daler silvermynt, som präglades i Avesta mellan 1656 och 1659. Årgången katalogiseras i dag som SM 44, tidigare SM 42, och hör till de allra sällsyntaste plåtmynten från perioden.

Enligt Bertel Tingströms inventering var endast fyra exemplar kända, samtliga i offentliga samlingar. Något exemplar i privat ägo är alltså inte känt. Axel Wahlstedt behandlade årgången i Numismatiska Meddelanden XXV från 1930 och redovisade där bland annat ett exemplar i Kungliga Myntkabinettets samlingar samt ett exemplar som ännu 1864 förvarades på Gimo bruk. Vad som senare hände med exemplaret från Gimo är i dagsläget inte känt.

Någon verifierad digital helbild av 1656 års 8 daler silvermynt har ännu inte kunnat lokaliseras.

8 daler silvermynt 1657

1657 års 8 daler silvermynt, katalogiserad som SM 45, tidigare SM 43, är en av de större rariteterna inom den svenska plåtmyntningen. Enligt Bertel Tingströms inventering är endast fem exemplar kända, samtliga i offentliga eller institutionella samlingar. Något exemplar i privat ägo är inte känt.

Det bäst dokumenterade exemplaret finns i Uppsala universitets myntkabinett. Plåten mäter 63 × 34 centimeter, väger 14,52 kilo och beskrivs som felfri. Den är dessutom digitaliserad i hög upplösning, vilket gör den till det viktigaste bildreferensexemplaret för årgången. På mittstämpeln står valören 8 DALER Sölff:Mnt, tillsammans med myntmästaren Marcus Kocks initialer M K och hans kännetecken, en pil i en sköld. Hörnstämplarna bär Karl X Gustavs namn och titel samt årtalet 1657.

Ett annat exemplar tillhör den Antellska samlingen i Helsingfors, numera en del av Finlands nationalmuseums numismatiska samlingar. Dess historia är ovanligt väl dokumenterad. År 1909 såldes det i Stockholm tillsammans med andra dubletter från Kungliga Myntkabinettet och Riksbankens myntkabinett. Exemplaret köptes för den Antellska samlingen för 2.275 kronor, en betydande summa vid tiden. Händelsen uppmärksammades i tidskriften Hvar 8 Dag, som även publicerade ett fotografi av plåten. Det är därmed den äldsta digitalt tillgängliga bilden av ett säkert identifierat exemplar från 1657.

Även den historiska myntsamlingen på Ericsbergs slott innehåller ett exemplar. När Ericsbergs fideikommiss avvecklades och stora delar av samlingarna såldes mellan 2007 och 2010 undantogs de 73 plåtmynten från försäljningen. Bland samlingens främsta rariteter nämns uttryckligen 8 daler silvermynt 1657. Exemplaret har därför aldrig nått den moderna auktionsmarknaden.

Ytterligare ett exemplar finns i Eremitaget i Sankt Petersburg. Det uppges vara den enda 1657-dalern som påträffades vid det berömda Rigafyndet omkring 1901. Fyndet gjordes vid muddringsarbeten i floden Düna och innehöll dessutom ett stort antal 8-dalersplåtar från 1659. Plåtarna anses ha ingått i en svensk penningtransport som gick förlorad på väg till Riga under Karl X Gustavs krig. Exemplaret från 1657 skiljer sig därmed från de övriga genom sin dokumenterade fyndhistoria.

Det femte exemplar som registrerades av Tingström har ännu inte kunnat identifieras lika säkert i öppet tillgängliga digitala källor. Äldre uppgifter pekar mot en svensk offentlig samling, men någon aktuell digital föremålspost eller bild har inte kunnat bekräftas. För att undvika att sammanblanda olika plåtar bör dess nuvarande placering därför betraktas som ännu inte verifierad.

De fem kända exemplaren berättar tillsammans en ovanligt rik historia. Ett finns i en svensk universitetssamling, ett fördes till Finland efter en uppmärksammad auktion, ett bevaras på Ericsbergs slott och ett räddades ur floden vid Riga. Samtidigt återstår fortfarande frågetecken kring det femte exemplaret. 1657 års 8-daler är därför inte bara ett ytterst sällsynt mynt, utan också ett pågående numismatiskt forskningsarbete.

8 daler silvermynt 1658

Årtalet 1658 placerar detta plåtmynt mitt i ett av Sveriges mest dramatiska och betydelsefulla år. I januari och februari ledde Karl X Gustav den svenska armén över de frusna danska sunden i det berömda tåget över Bält. Det djärva fälttåget tvingade Danmark till förhandlingar och den 26 februari slöts freden i Roskilde. Danmark avträdde bland annat Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän till Sverige, tillsammans med Bornholm och Trondheims län. Sverige nådde därmed sin största geografiska utbredning och fick i huvudsak den sydliga gräns som landet fortfarande har. Händelserna och deras följder behandlas av historikern Lars Ericson Wolke i 1658, Tåget över Bält.

Men året blev inte enbart ett svenskt triumfår. Redan under sommaren beslutade Karl X Gustav att åter angripa Danmark, denna gång med målet att slå ut landet som självständig stat. I augusti landsteg svenska styrkor på Själland och inledde belägringen av Köpenhamn. Den snabba segern från årets början övergick därmed i ett nytt och betydligt svårare krig. En nederländsk flotta bröt senare den svenska blockaden, Bornholm gjorde uppror och de svenska styrkorna drevs bort från Trondheims län. Det danska historielexikonet Lex beskriver hur krigslyckan började vända redan under hösten 1658.

Mot denna bakgrund präglades 8 daler silvermynt 1658 i Avesta. Det går inte att avgöra om de bevarade plåtarna tillverkades före eller efter freden i Roskilde, men de bär årtalet från det ögonblick då den svenska stormakten stod på sin absoluta höjdpunkt. Samtidigt pågick ett viktigt skifte vid själva myntverket.

Myntmästaren Marcus Kock hade avlidit den 20 november 1657, varefter sönerna Isak och Abraham Kock gemensamt tog över verksamheten. Förändringen kan avläsas direkt på 1658 års plåtmynt. På de tidigare årgångarna omgavs familjens pilsköld av initialerna M K, men på 1658 års mittstämpel är initialerna borttagna medan pilskölden finns kvar. Årgången blir därför en tydlig numismatisk markering av övergången från Marcus Kock till nästa generation. Uppgifterna om myntmästarna och stämplarnas förändring återges på Falcoins typsida för Karl X Gustavs 8-daler.

Endast fyra kända exemplar

I den moderna katalogiseringen är 8 daler 1658 upptagen som SM 46, tidigare SM 44. Enligt numismatikern Bertel Tingströms inventering är endast fyra exemplar kända, och inget av dessa noterades i privat ägo. Årgången är därmed inte bara sällsynt, utan i praktiken en typ som varit helt otillgänglig på den moderna samlarmarknaden. Tingströms uppgifter återges i Falcoins sammanställning.

Ett av de säkert dokumenterade exemplaren finns i Kungliga Myntkabinettets samling under inventarienummer 401537_KMK, numera förvaltad av Ekonomiska museet inom Statens historiska museer. Plåten har avbildats i flera historiska och numismatiska sammanhang. I forskningsverket Sweden, Russia, and the 1617 Peace of Stolbovo återges den uttryckligen som ett 8-dalermynt från 1658 ur Kungliga Myntkabinettet. Bilden används där för att illustrera hur de svenska kopparmynten kunde förekomma i handeln med ryska köpmän. Det digitaliserade verket kan läsas här.

Det mest väldokumenterade exemplaret på internet finns i British Museum i London. Det har inventarienummer C.4242 och mäter omkring 655 × 285 millimeter. Museet uppger att plåten visas i sal 68 och har publicerat en digital bild där hela myntet och dess fem stämplar kan studeras. Se exemplaret i British Museums samlingsdatabas. Ett högupplöst fotografi finns även fritt tillgängligt på Wikimedia Commons.

Ett tredje exemplar har genom äldre samlingsuppgifter kopplats till A.F. Stiernstedt och därefter till H.F. Antells samling i Helsingfors. Spåren visar hur en av 1658 års plåtar under 1800-talet fördes från en av Sveriges främsta kopparmyntssamlingar till den Antellska samlingen. Något lättillgängligt digitalt föremålskort med fullständiga mått och inventarienummer har däremot inte kunnat återfinnas.

Äldre auktionsuppgifter visar dessutom att 8-dalrar från 1658 förekom i flera betydande svenska samlingar. Ett exemplar ur J.C. Ditzingers samling bjöds ut 1867 men återropades för 170 riksdaler och 90 öre riksmynt. Året därpå förekom årgången i A.V. Frestadiis samling, och 1901 såldes en 8-daler 1658 ur C.J. Nordströms samling för hela 2.500 kronor. Det var ett mycket högt pris för tiden. I sammanställningen betonas dock att flera av de äldre försäljningarna kan avse samma plåt, och de ska därför inte räknas som separata bevarade exemplar. Uppgifterna finns publicerade i Svensk Numismatisk Tidskrift 4/2012.

Den nuvarande placeringen för det fjärde exemplar som ingick i Tingströms inventering har inte kunnat fastställas genom öppet tillgängliga digitala källor. Det illustrerar ett återkommande problem inom plåtmyntsforskningen, antalet kända exemplar kan vara etablerat i äldre litteratur, medan fullständiga uppgifter om proveniens, mått, föremålsnummer och nuvarande samling fortfarande saknas på internet.

8 daler silvermynt 1659

År 1659 befann sig Karl X Gustav och den svenska stormakten i ett betydligt svårare läge än under triumfåret 1658. Belägringen av Köpenhamn hade dragit ut på tiden och natten mellan den 10 och 11 februari genomförde svenskarna ett avgörande försök att storma staden. Anfallet slogs tillbaka av danska och nederländska försvarare, understödda av Köpenhamns invånare. Det som skulle ha fullbordat Karl X Gustavs seger över Danmark slutade i stället i ett blodigt svenskt nederlag.

Krigslyckan fortsatte att vända under året. Den 14 november 1659 besegrades den svenska armén på Fyn i slaget vid Nyborg. De överlevande svenska trupperna drog sig tillbaka till staden, men tvingades dagen därpå kapitulera. Omkring 3.000 svenska soldater uppges ha gått i fångenskap. Händelseförloppet beskrivs av Nyborgs kommun och Østfyns Museer samt i det danska historielexikonets sammanställning över Karl Gustav-krigen.

Det var mot denna dramatiska bakgrund som 8 daler silvermynt 1659 präglades i Avesta. Något direkt samband mellan en enskild plåt och ett bestämt fälttåg kan inte beläggas, men årtalet placerar myntningen mitt under ett kostsamt flerfrontskrig. Kungen behövde finansiera styrkor i Danmark, Polen, Tyskland och Baltikum, samtidigt som Sverige mötte en allt starkare koalition av danska, nederländska, polska och brandenburgska motståndare.

Årgången 1659 markerar även ett viktigt skifte vid Avesta myntverk. Efter Marcus Kocks död i november 1657 hade sönerna Isak och Abraham gemensamt skött verksamheten under 1658. År 1659 övertog Isak Kock officiellt befattningen som myntmästare.

Familjens pilformade myntmästarmärke behölls på mittstämpeln, men de äldre initialerna M K återkom inte. I stället flankeras pilskölden av dekorativa tecken. Årgången kan därför skiljas från 1656 och 1657, där Marcus Kocks initialer fortfarande ingick i stämpelbilden. Uppgifterna om myntmästarna och stämplarnas utveckling återges på Falcoins typsida för Karl X Gustavs 8-daler.

I den moderna katalogiseringen är 8 daler 1659 upptagen som SM 47, tidigare SM 45. Hos Bertel Tingström betecknas stämpelkombinationen som B/4. Det är den sista årgången av 8-dalern som bär Karl X Gustavs namn. Kungen avled den 13 februari 1660, endast 37 år gammal, varefter plåtmyntningen fortsatte under hans minderårige son Karl XI.

Att så många exemplar av just 1659 har bevarats beror framför allt på det berömda Rigafyndet. Vid muddringsarbeten i eller nära floden Düna, dagens Daugava, påträffades i början av 1900-talet ett större parti svenska plåtmynt. Fyndåret anges som 1901 eller 1902 i olika källor.

Enligt den fyndbeskrivning som återges av Falcoin, med hänvisning till Ahlströms auktionskatalog 64, omfattade fyndet en 8-daler från 1657 och 43 exemplar från 1659. Plåtarna har tolkats som delar av en penningtransport till svenska Riga som gått förlorad omkring 1659. Den exakta händelsen är inte fullständigt dokumenterad, och andra källor beskriver fyndet mer allmänt som rester efter ett fartyg eller en transport som sjunkit i hamnområdet. Falcoins redogörelse för Rigafyndet finns här.

Plåtarna hade legat skyddade under vatten och bottensediment i mer än två århundraden. Samtidigt uppvisar många av dem porösa eller korroderade ytor efter den långa tiden på flodbottnen. En del införlivades i ryska och europeiska museisamlingar, medan andra såldes vidare och så småningom hamnade hos privata samlare.

Det är viktigt att inte blanda samman fyndets 43 plåtar från 1659 med antalet exemplar som senare kunnat registreras i moderna samlingar. Numismatikern Bertel Tingström dokumenterade 24 bevarade exemplar, varav sex befann sig i privat ägo. Fynduppgiften anger hur många plåtar som en gång påträffades, medan Tingströms siffra avser exemplar som senare kunde identifieras och registreras. Vad som hände med samtliga fyndplåtar är inte fullständigt klarlagt.

Kända exemplar i offentliga samlingar

Ett av de svenska exemplaren finns i Kungliga Myntkabinettets samling, numera förvaltad av Ekonomiska museet inom Statens historiska museer. Plåten har föremålsnummer 401534_KMK, väger 14.269 gram och mäter 639 × 305 millimeter.

Ytterligare ett exemplar finns på Göteborgs stadsmuseum med inventarienummer GMK:326. Museet anger vikten till omkring 14,5 kilogram och måtten till 59,5 × 42 centimeter. Plåtens mittstämpel och hörnstämplar finns digitaliserade på Göteborgs stadsmuseums föremålssida.

Även American Numismatic Society i New York bevarar ett exemplar från Rigafyndet. Museet beskriver plåten som sitt tyngsta mynt, omkring 31 engelska pund, motsvarande drygt 14 kilogram. Institutionen uppger uttryckligen att exemplaret muddrades upp i Riga och bär årtalet 1659. Plåten och dess stämplar finns avbildade av American Numismatic Society.

Dessa utgör endast några av de offentligt dokumenterade exemplaren. Enligt äldre uppgifter förvaras merparten av de 24 registrerade plåtarna i museer och andra offentliga samlingar. Den digitala dokumentationen är dock ojämn och någon lättillgänglig, fullständig lista över samtliga exemplar med inventarienummer och proveniens finns ännu inte publicerad.

Exemplaren på samlarmarknaden

Till skillnad från årgångarna 1656–1658 finns flera 1659-plåtar i privat ägo. Tingström kände till sex privatägda exemplar, medan senare auktionsbeskrivningar ibland har uppskattat antalet till mellan sex och tio. Den säkrare utgångspunkten är Tingströms dokumenterade sex exemplar, eftersom högre siffror kan inkludera osäkra ägaruppgifter eller samma plåt under olika provenienser.

Ett av de mest kända exemplaren kommer från Rigafyndet och ägdes senare av läkaren Axel Wennergren. Därefter övergick det till Per Otto Nordin och såldes på Ahlströms auktion 50 år 1994. När plåten återkom hos Bukowskis den 3 juni 2020 vägde den 14,436 kilogram och klubbades för 2.000.000 kronor. Bukowskis har publicerat både bild, mått, pris och proveniens.

Ett annat exemplar tillhörde mynthandlaren och samlaren Jonathan Kern och ingick senare i DMS Collection. Det såldes av Classical Numismatic Group vid Triton XXV i januari 2022 för 160.000 dollar. Plåten vägde 14,36 kilogram och mätte 62,2 × 30 centimeter. Auktionshuset noterade att exemplaret, till skillnad från många Rigaplåtar, inte uppvisade den typiska porositeten från långvarig vattenförvaring. Se CNG:s auktionsbeskrivning via NumisBids.

Ett tredje privatägt exemplar kan följas genom Anders Nyströms, Julius Haganders och Stefan Widegrens samlingar. Det såldes av Künker 2023 för 140 000 euro. Plåten vägde 14,60 kilogram och uppges ha kommit från Rigafyndet. Künkers föremålsbeskrivning och proveniens finns här.

Även den berömda L.E. Bruunska samlingen innehöll en 8-daler 1659. När exemplaret såldes av Stack’s Bowers i Köpenhamn i oktober 2025 klubbades det för 130 000 euro. Plåten vägde 14,530 kilogram och beskrevs som ovanligt jämn, med tydliga stämplar och utan störande korrosion. Auktionsresultatet och bilderna finns bevarade hos NumisBids.

Utöver de fyra auktionsobjekten ovan kan ytterligare flera exemplar dokumenteras. Tre exemplar förvaras i Avesta Myntmuseums samlingar, medan andra kända exemplar har förekommit på auktion, bland annat hos Schulman i mars 1925, Hirsch 9 år 1978, Ahlström 28 år 1983 samt Myntgalleriet 1 år 1993.