svenska myntarkivet - karl xiv johan

1 Riksdaler (1818 - 1829)

Karl XIV Johans 1 riksdaler präglades i Stockholm mellan 1818 och 1829 och omfattar flera tydligt skilda typer. Serien inleddes samma år som den tidigare franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte besteg Sveriges och Norges troner som Karl XIV Johan. Därmed blev riksdalern ett av de första svenska mynten från den ännu regerande ätten Bernadotte.

De reguljära riksdalrarna väger omkring 29,25 gram, håller 87,8 procent silver och mäter cirka 40–42 millimeter. Åtsidan visar kungens högervända halsbild, graverad av den åldrige myntgravören Lars Grandel, medan frånsidan bär Karl XIV Johans valspråk FOLKETS KÄRLEK MIN BELÖNING. Grandel utförde kungens myntporträtt fram till sin pensionering 1830, då han var omkring 80 år gammal.

På de tidiga riksdalrarna från 1818–1827 omges det lilla riksvapnets tre kronor av Serafimerordens kedja. Kanten bär den latinska inskriften MANIBUS NE LAEDAR AVARIS, ungefär ”må jag inte skadas av giriga händer”. Randskriften skyddade myntet mot olovlig filning och visar samtidigt att serien fortfarande följde den äldre svenska riksdalerstandarden.

Tre olika myntmästare tjänstgjorde under perioden, vilket kan avläsas genom bokstäverna på mynten. O.L. står för Olof Lidijn, L.B. för Lars Bergencreutz och C.B. för Christopher Borg. Årtalet 1819 förekommer med både O.L. och L.B. och är därför särskilt intressant för variantsamlaren. Även 1820 och 1823 finns med olika stora myntbilder, där skillnaden bland annat kan ses i avståndet mellan kungens hårlockar och omskriftens bokstäver.

En särställning har 1821 års jubileumsriksdaler, utgiven till 300-årsminnet av Gustav Vasas befrielseverk. Trots årtalet 1821 blev myntet inte färdigpräglat förrän 1825, vilket har förklarats med Lars Grandels långsamma arbete med stamparna. På frånsidan avbildas Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Fredrik I, de svenska kungarna åren 1521, 1621 och 1721. Kanten bär den avvikande inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO, ”ära vare Gud i höjden”. Jubileumsmyntet präglades i 7.339 exemplar.

År 1827 genomgick riksdalern sin största förändring. Den tidigare skölden med enbart de tre kronorna ersattes av det stora riksvapnet, där även unionen med Norge och huset Bernadotte framträder. Samtidigt infördes den ovanliga randskriften 534 8/9 TROYSKA ASS FINSILFVER, som angav myntets finsilverinnehåll i en äldre viktenhet med ursprung i den franska handelsstaden Troyes.

Dessa så kallade Troyska ass-riksdalrar präglades 1827 och 1829. Den normala typen har sju serafhuvuden i ordenskedjan. En ytterst sällsynt 1827-typ har i stället nio serafhuvuden och betraktas som en provprägling som sannolikt aldrig kom ut i vanlig cirkulation. Endast ett fåtal exemplar är dokumenterade. För 1829 förekommer dessutom en svår variant med strierad kronbotten, i stället för den normalt släta.

Karl XIV Johans riksdalrar förekommer ofta med plantsrispor, svagprägling, justeringsspår och kanthack. Välcentrerade exemplar med tydligt porträtt, rena fält och bevarad präglingsglans är därför betydligt mer eftertraktade än den angivna tekniska kvalitetsgraden ensam antyder. Särskilt de sällsynta Troyska ass-varianterna påverkas kraftigt av proveniens och tidigare auktionshistorik.

Serien avslutades med 1829 års riksdaler. Genom 1830 års myntordning förändrades systemet och från 1831 ersattes den äldre riksdalern av den tyngre riksdalern specie, som vägde omkring 34 gram och innehöll 75 procent silver. Karl XIV Johans riksdalrar dokumenterar därmed både Bernadottedynastins början och slutet för den gamla svenska riksdalern med 87,8 procents silverhalt.

År 1820 präglades ett fåtal mynt med Karl XIII:s porträtt på frånsidan. Av dessa finns idag endast nio kända exemplar bevarade i privata samlingar. Än idag råder det stor osäkerhet kring varför dessa mynt präglades med den avlidne konungens porträtt.

En teori är att de präglades för att fira och hedra Karl XIV Johans första tio år som kronprins/kung, och att mynten delades ut vid invigningen av Karl XIII:s staty i Kungsträdgården. En annan teori är att ett fåtal exemplar präglades med den gamla stampen mellan bytet av två stampar, innan den nya hunnit tillverkas.

Ett av dessa nio exemplar såldes senast via MISAB 17 år 2016, i toppkvalitet 01/0, för cirka 230.000 SEK inklusive provision.

1 Riksdaler (1827 - 1829)

År 1822 genomfördes vid Kungliga Myntet i Stockholm ett av de mer experimentella försöken i svensk mynthistoria, då man prövade att prägla ringformade mynt. Försöket resulterade endast i ett fåtal mycket sällsynta provmynt, vilka aldrig nådde cirkulation men idag räknas till de mest intressanta tekniska experimenten från perioden.

Den verkliga förändringen kom dock några år senare. År 1827 introducerades en ny riksdaler, som markerade ett tydligt steg mot en mer modern och internationellt anpassad myntstandard. Ett av de mest karakteristiska dragen var den långa och tekniskt precisa randskriften:

534 8/9 TROYSKA ASS FINSILFVER

Denna inskrift angav myntets finsilverinnehåll i en äldre viktenhet, där ass utgjorde den minsta enheten inom den så kallade troyvikten. Ett ass motsvarade cirka 48,042 mg i svensk standard, vilken fastställdes år 1737 som 1/8848 skålpund. Begreppet ”troyska” härstammar från den medeltida handelsstaden Troyes i Frankrike, men i praktiken använde man i Sverige en egen, nästan identisk variant av denna viktenhet.

Vid denna tid tillämpades fortfarande den så kallade lödiga marken (210,6 g) vid myntberäkning, och enligt 1818 års myntordning innebar randskriften att myntet hade en silverhalt på cirka 878,5/1000, motsvarande knappt 25,7 gram finsilver, vid en bruttovikt på omkring 29,34 gram. Trots användningen av termen ”troyska” visar beräkningar att man i praktiken utgick från det svenska asset, sannolikt med syftet att ändå ge myntet en mer internationellt gångbar beteckning.

Samtidigt introducerades en ny och mer storslagen myntbild, där den tidigare sveaskölden ersattes av det stora riksvapnet, vilket gav myntet ett mer representativt och statligt uttryck. I samband med detta förekommer även ett unikt provmynt från 1827, där serafimerkedjan återges med 9 serafer, en variant som aldrig sattes i cirkulation.

Bland de reguljära mynten skiljer man huvudsakligen mellan tre olika varianter av dessa så kallade ”troyska ass”-riksdalrar:

9 serafer, 1827 (endast provmynt, ej i cirkulation)

7 serafer, 1827

7 serafer, 1829

Därtill finns en mer sällsynt variant från 1829 med strierad kronbotten, samt det faktum att tre olika stampar användes på porträttsidan, vilket ytterligare bidrar till seriens variationsrikedom och samlarintresse.

Systemet med den komplicerade randskriften blev dock kortlivat. Redan i 1830 års myntordning övergavs beteckningen med ”troyska ass” till förmån för den betydligt enklare angivelsen:

75/100 DELAR FINSILFVER

I samband med denna förändring justerades även myntets vikt, där bruttovikten höjdes till cirka 34,0 gram, vilket markerar övergången till ett mer enhetligt och pedagogiskt system för silverhaltens angivelse

1 Riksdaler 1827 (9 serafer)

Att fastställa ett marknadsvärde för ett mynt som endast är känt i sex exemplar är närmast omöjligt. De få som finns i privat ägo omsätts sällan, och när de väl gör det sker det oftast genom privata försäljningar mellan samlare, snarare än via offentlig auktion.

Senaste gången denna ytterst sällsynta variant dök upp på en offentlig myntauktion var vid MISAB 8 år 2013, där ett exemplar i kvalitet 1+/01 klubbades för 39.000 SEK exklusive provision.

Det bäst bevarade exemplaret, graderat till kvalitet 01, såldes redan året innan, 2012 på Haganders tredje auktion hos Künker, och anses fortfarande vara referensexemplaret för typen.

Ett mynt av denna dignitet representerar inte bara en numismatisk raritet, utan också en historisk symbol för sin tid, vars värde i praktiken bestäms av samlarens vilja att äga det, snarare än av katalogen.