svenska myntarkivet - karl xiv johan

1 skilling Banco (1835 - 1843)

Karl XIV Johans 1 skilling banco präglades i Stockholm under åren 1835–1840 samt 1842–1843. Serien omfattar totalt 3.104.160 mynt, men någon prägling genomfördes inte 1841. Valören tillhör det nya system av kopparmynt som infördes 1835 och där 48 skilling banco motsvarade 1 riksdaler banco.

Tillägget BANCO visade att myntets värde räknades efter bankovalutan, som användes parallellt med riksdalern specie. Systemet kan verka komplicerat i dag, men syftet var att skapa en tydligare koppling mellan kopparmynten och de sedlar samt räkneenheter som användes i den svenska ekonomin. Skilling banco-systemet avskaffades genom 1855 års decimalreform, då 1 riksdaler riksmynt delades i 100 öre.

Myntet består av koppar, väger omkring 11,3 gram och har en diameter på cirka 27,8 millimeter. Kanten är slät och fram- och baksidan är motställda i så kallad myntorientering. Åtsidan visar Karl XIV Johans högervända porträtt med omskriften CARL XIV SVERIGES NORR. G. O. V. KONUNG. Myntbilden utfördes av gravören Ludvig Persson Lundgren.

På frånsidan står valören 1 SKILLING BANCO tillsammans med präglingsåret. Texten omges av en eklövskrans och delas av två korslagda pilar. Pilarna är hämtade från Dalarnas vapen och hade länge använts som symbol på svenska kopparmynt, eftersom en stor del av kopparen kom från Falu koppargruva. Symbolen behölls även sedan tillverkningen av kopparmynt hade flyttats från Avesta till Stockholm.

Under de första åren var Christopher Borg myntmästare, medan Alexander Grandinson ansvarade för präglingen från 1838. Serien har endast en porträttyp, men frånsidans krans förekommer i två tydliga utföranden. År 1835 präglades mynt med både tät och gles eklövskrans. Den täta kransen användes bara under premiäråret och är den klart mer eftertraktade typen, särskilt i hög kvalitet. Den glesa kransen blev därefter seriens normala utförande.

För 1836 finns dessutom en överprägling där årtalet ändrats från 1835 till 1836, vanligen betecknad 1836/5. Spår av den ursprungliga femman kan ses bakom eller intill den nya sexan. Varianten är ett tydligt exempel på hur äldre stampar sparades och återanvändes i stället för att omedelbart ersättas.

Den största årsupplagan präglades 1836, med 651 216 exemplar, tätt följd av 1837 med 628 464 mynt. Den lägsta redovisade upplagan har 1838, då endast 140.160 exemplar slogs. Upplagan är dock inte ensam avgörande för sällsyntheten, eftersom den täta kransen från 1835 ingår i en gemensam årsupplaga och präglades i ett okänt men betydligt mindre antal.

Eftersom mynten cirkulerade flitigt är de flesta bevarade exemplar tydligt nötta. Porträttets hår, panna och kind samt eklövens högsta delar förlorar sina detaljer först. Kopparmynten är även känsliga för korrosion, fläckar, porösa ytor och äldre rengöring. Exemplar med jämn mörkbrun patina är eftertraktade, medan mynt med bevarad röd kopparfärg och ursprunglig präglingsglans är betydligt ovanligare och kan få en kraftig kvalitetspremie.

Karl XIV Johans sista 1 skilling banco präglades 1843. När Oskar I besteg tronen året därpå fortsatte valören med ett nytt kungaporträtt, men samma grundläggande vikt och storlek. Serien utgör därmed den första delen av den svenska 1 skilling banco-valören, som levde kvar fram till decimalreformen 1855.