4 riksdaler riksmynt (1861 - 1871)

Karl XV · Stockholm · SM 15a och SM 15b
Silver 75 % · normalvikt cirka 34 g
Finvikt cirka 25,5 g silver

4 riksdaler riksmynt 1862 tillhör Karl XV:s stora silvermynt och präglades vid Kungliga Myntverket i Stockholm.

Den redovisade upplagan uppgår till 942 553 exemplar för årgången som helhet. Upplagan är inte uppdelad på de olika stämpelvarianterna.

SM 15a – med L.A.
Gravören Lea Ahlborns initialer L.A. återfinns under kungaporträttet.

SM 15b – utan L.A.
Gravörinitialerna saknas. Denna variant har i modern auktionskatalogisering en egen katalogbeteckning och kan betinga en premie i bättre kvalitet.

Årgången förekommer också med variationer i randskriftens bredd och i gravörsignaturens utformning.

Äldre auktionskataloger kan därför använda andra undernummer än den nyare SM 15a–15b-indelningen. Varianten bör identifieras på myntet och inte enbart utifrån äldre katalognummer.

Den osignerade varianten katalogiseras också med JH 722, medan signerade varianter förekommer med bland annat JH 721 i äldre auktionsmaterial.

Samlarvärdet påverkas framför allt av präglingsskärpa, naturlig patina, ursprunglig stämpelglans, hanteringsmärken, rengöring och kantskador.

Ett rengjort exemplar kan vara tekniskt välbevarat men ändå uppnå ett lägre pris än ett mynt med tilltalande originalyta.

Karl XV · Stockholm · SM 17 · JH 724
Silver 75 % · normalvikt cirka 34 g
Diameter cirka 39 mm
Finvikt cirka 25,5 g silver

4 riksdaler riksmynt 1864 tillhör Karl XV:s större silvermynt och präglades vid Kungliga Myntverket i Stockholm.

Årgångens redovisade upplaga är 534 735 exemplar. Myntet katalogiseras som SM 17 och JH 724.

Valören motsvarade en riksdaler specie och tillhör det äldre svenska myntsystemet före kronans införande år 1873.

Silverhalten var 750/1000 och normalvikten omkring 34 gram. Därmed innehåller myntet cirka 25,5 gram rent silver.

Årgången förekommer regelbundet i cirkulerade kvaliteter, medan exemplar med mycket god bevaringsgrad och ursprunglig stämpelglans är betydligt mer eftertraktade.

Marknadsvärdet påverkas tydligt av naturlig patina, präglingsskärpa, originalyta, stämpelglans, rengöring, rispor, hårstreck och kanthack.

Rengöring kan försämra myntets samlarvärde även om den tekniska kvalitetsgraden fortfarande är hög.

Särskilt attraktiva exemplar i kvalitet 01/0 kan därför motivera en individuell premie, medan mynt med störande ytskador värderas lägre.

Karl XV · Stockholm · SM 21 · JH 728
Silver 75 % · normalvikt cirka 34 gram
Diameter cirka 39 mm
Finvikt cirka 25,5 gram silver

4 riksdaler riksmynt 1868 tillhör Karl XV:s större silvermynt och präglades vid Kungliga Myntverket i Stockholm.

Årgångens redovisade upplaga omfattar 120 492 exemplar, vilket gör den mindre vanlig än flera av de tidigare årgångarna från 1860-talet.

Valören motsvarade 1 riksdaler specie inom det dåvarande svenska myntsystemet, före införandet av kronan år 1873.

Myntet har silverhalten 750/1000 och en normalvikt på cirka 34 gram, motsvarande ungefär 25,5 gram rent silver.

Årgången förekommer i cirkulerade kvaliteter, men välbevarade exemplar med god originalyta och stämpelglans är mer eftertraktade.

Präglingsskärpa, naturlig patina, ursprunglig lyster och avsaknad av störande ytskador är viktiga faktorer för marknadsvärdet.

Ett tekniskt högre graderat mynt kan uppnå ett lägre slutpris om det är rengjort eller har tydliga rispor, kanthack eller ojämna fält.

I kvalitet 01/0 är det moderna jämförelsematerialet förhållandevis begränsat. Riktvärdet bör därför användas som en individuell värderingsindikation, inte som ett garanterat slutpris.

Karl XV · Stockholm · SM 24 · JH 731
Silver 75 % · normalvikt cirka 34 g
Diameter cirka 39 mm
Finvikt cirka 25,5 g silver

4 riksdaler riksmynt 1871 tillhör de sista årgångarna av Karl XV:s större silvermynt, präglade före kronans införande år 1873.

Årgångens redovisade upplaga är 259 768 exemplar. Myntet har den nominella valören fyra riksdaler riksmynt, motsvarande en riksdaler specie.

Silverhalten uppgår till 750/1000 och normalvikten är cirka 34 gram, vilket motsvarar ungefär 25,5 gram finguld.

Årgången katalogiseras som SM 24. Vid detaljstudier förekommer även stämpelindelningar som MIS 12a och MIS 12b. Denna värdering gäller årgången generellt och förutsätter ingen separat variantpremie.

I cirkulerade kvaliteter förekommer myntet förhållandevis regelbundet på auktionsmarknaden. Exemplar i högre kvalitet, särskilt 01/0, uppvisar däremot betydligt större variation i slutpriser.

Naturlig patina, rena fält, präglingsskärpa och bevarad stämpelglans kan motivera en tydlig premie.

Rengöring, polering, hårstreck, rispor och kanthack kan reducera värdet, även när den tekniska bevaringsgraden är hög.

I kvalitet 01/0 bör myntets faktiska ytor bedömas individuellt. Ett tekniskt fint men rengjort exemplar är inte nödvändigtvis jämförbart med ett mynt som har orörd originalyta och vacker patina.