svenska myntarkivet - kristina

plåtmynt

Drottning Kristinas regeringstid utgör en av de mest betydelsefulla perioderna i den svenska mynthistorien. Under 1600-talets stormaktstid var Sverige Europas ledande kopparproducent, och de stora tillgångarna från Falu koppargruva skapade förutsättningarna för ett myntsystem som saknade motstycke i världen, de svenska plåtmynten.

Plåtmynten introducerades år 1644 och präglades vid Avesta myntverk under ledning av myntmästaren Markus Kock. Till skillnad från traditionella runda mynt bestod de av rektangulära kopparplåtar som försågs med fyra hörnstämplar och en mittstämpel. Myntens värde garanterades genom kopparns vikt, men valören angavs i daler silvermynt, eftersom silver fortfarande utgjorde grunden för det svenska penningsystemet.

Bakgrunden till plåtmyntens införande var både ekonomisk och praktisk. Sverige exporterade stora mängder koppar till Europa, och genom att prägla kopparplåtarna kunde staten garantera både vikt och finhalt. Plåtmynten fungerade därför inte bara som betalningsmedel utan även som standardiserade handelsvaror vid den internationella kopparexporten. De största valörerna användes sannolikt betydligt oftare i handel mellan staten, bergsbruken och utländska köpmän än i den dagliga handeln.

Under Drottning Kristinas regering präglades plåtmynt i valörerna 1, 2, 4, 8 och 10 daler silvermynt. Den största valören, 10 daler silvermynt, väger runt 20 kilogram och är än idag världens största och tyngsta reguljära mynttyp. Ingen annan nation har tillverkat cirkulationsmynt i jämförbar storlek.

Trots sin imponerande konstruktion hade plåtmynten flera praktiska nackdelar. De var tunga, skrymmande och svåra att transportera, vilket bidrog till att Stockholms Banco år 1661 började ge ut Europas första moderna banksedlar. Sedlarna fungerade ursprungligen som kvitton på de deponerade plåtmynten och kom med tiden att ersätta de otympliga kopparplåtarna i den dagliga handeln.

Drottning Kristinas plåtmynt representerar idag höjdpunkten i den svenska kopparmyntningen och utgör ett av de mest särpräglade kapitlen i världens numismatiska historia. Flera typer och årtal är idag representerade av endast ett fåtal bevarade exemplar, vilket gör serien till ett av de mest eftertraktade samlarområdena inom svensk numismatik. Samtidigt fortsätter forskningen att utvecklas genom nya provenienser, populationsstudier och tidigare okända exemplar, vilket innebär att kunskapen om Kristinas plåtmynt fortfarande växer nästan 400 år efter att de präglades.